Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Johnny Roosval. Till frågan om Gotlandskyrkornas kronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tit.I. FRÅGAN OM GOTLANDSKYRKORNAS KRONOLOGI
27
nämnda inskriftens sista 3 ord, som därför på den nya putsen
åter ditmålades. Därigenom förklaras de något för stora och
klumpiga majusklerna i SC NICOLAI COFESSORIS.
Andra förklaringar kunna ju tänkas, bl. a. att den
ursprungliga inskriften aldrig varit längre än »Anno dni 1211». Ett
sådant förslag skulle stödjas af att orden äro inramade äfven af
vertikalstreck. — Nicolai-namnet skulle då vara en del af en
helt ny inskrift, som målats vid invigningen efter gotiska
nybygget. — Men den som stöder detta förslag måste vara säker
på att inskrifternas inramning är autentisk och att de behandlats
under vetenskaplig kontroll, hvilket tyvärr icke skett.
Jag har hufvudsakligen uppehållit mig vid korrigenda i E:s
uppsats. Där finnas ju dessutom många riktiga och nyttiga
iakttagelser, som man har allt skäl att vara erkännsam för. Det
är emellertid nödvändigt att med uppmärksamhet betrakta hans
sätt att bevisa och bestämdt tillbakavisa förhastade slutsatser.
Gjorda misstag vore nämligen af mindre vikt, om de endast
gällde ett enskildt fall. Men de läggas af E. till grundval för
så godt som hela den gotländska arkitekturkronologien. Ang.
dateringsinskriften i Kräklingbo säger E., att den »helt enkelt
är den enda fullt säkra samtidiga dokumentariska uppgift
rörande de gotländska landskyrkornas kronologi, som vi för
närvarande äga».
I verkligheten äga vi ju en hel rad af hvarandra ömsesidigt
förklarande och bekräftande dateringar af gotländska landskyrkor
från tiden omkring 1300. Den nyfunna inskriften blir — nota
bene, rätt uppfattad — ett förträffligt bidrag till de redan
befintliga dokumenten, men icke själf det enda.
Angående Barlingbo söker E. bevisa, att nuvarande kor och
4-sidigt korutsprång jämte sakristia äro äldre än långhuset, och
att kyrkan alltså haft en parallell utveckling med Kräklingbo.
Bevisföringen är långtifrån bindande, det enda byggnadstekniska
faktum, som talar för förf:s uppfattning — nämligen att
sakristians västra sockel synes »öfverlagrad» af norra långhusmuren
— behöfver visst icke indikera att gamla kyrkan slutat här,
endast att långhuset i förstone planerats något smalare, hvilket
öfverensstämmer med en annan förf:s (Roosvals) teori om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
