Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Den religiösa ställningen inom Linköpings stift under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RELIGIÖSA STÄLLNINGEN I LINKÖPINGS STIFT UNDER iSoO-TALET 4 I
fattade en öfverenskommelse i enlighet med hans förslag.
Beteckningen »läsare» räknades således bland en del af
prästerskapet som ett Kainsmärke, hvilket de fruktade för. En af
stiftets främste präster, Teol. Doktor Chr. Stenhammar, som
särskildt hade sina tankar fästade på huru man skulle bevara
den vuxna ungdomen, föreslog, att man till dessa bibelförklaringar
skulle kalla den till Herrens nattvard admitterade ungdomen
åtminstone året närmast efter dess konfirmation, hvarförutom
prästerskapet borde söka bereda den tillfälle till fortsatt
undervisning och kärleksrik förmaning.
En annan prästman, v. pastorn i Mogata, sedermera
kyrkoherde i Hjorted, J. Ostberg, som ock erkände, att något borde
göras för att väcka upp ett andligt lif inom församlingarna,
menade, att man borde sträfva att återställa husandakten, som
mycket kommit ur bruk. Därmed kunde man på lämpligt sätt
gå de vaknade andliga behofven till mötes. Prästerna erkände
nyttan af en dylik åtgärd, men i fråga om måttet af dylika
andaktsstunder delade sig meningarna. Medan somliga ansågo,
att husandakt borde dagligen öfvas, ville andra icke förbinda
sig för mer än helgdagsaftnarna, ehuru dessa naturligtvis ville
lämna hvar och en frihet att efter omständigheterna låta dem
oftare förekomma. De framhöllo, att »det kristliga nitet borde
vara visliga, och, då man nu gick att så godt som införa en ny
sed, vore en mindre tvär öfvergång icke olämplig». Sällskapet
stannade vid en opinionsyttring att önskvärdt vore, att husandakt
med bön, så vidt kunde ske, dagligen »hölles i hvarje prästhus,
åtminstone hvarje sabbats- och helgdagsafton». De vid
sällskapets sammanträde fattade överenskommelserna kungjordes
för stiftets samtliga präster genom att intagas i ett konsistoriets
ämbetsbref. På samma gång dessa rådplägningar och aftal
ojäf-aktigt vittna om ett sträfvande att tillgodose såväl egna som
menigheternas själsbehof, röja dock prästernas rådslag, att hos
somliga rådde en viss fruktan att alltför mycket öfverskrida
gränsen för de sedvanliga gudaktighetsöfningarna. De tyda ock
på, att de andliga rörelserna i församlingslifvet öfvat ett
hälsosamt inflytande äfven på en del af kleresiet. Vid mötet höjdes
nu röster mot den stora andliga likgiltighet, som isynnerhet
bland de s. k. bildade klasserna var så allmänt utbredd vid
sidan af den varma religiösa lifaktighet, som förspordes här och
där bland ett fåtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
