- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjortonde årgången, 1913 /
60

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Den religiösa ställningen inom Linköpings stift under 1800-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I IO

G. WESTLING

voro stängda för dem, och bönehus började först från midten
af 1850-talet att uppföras. I de hem, där dessa ordets
budbärare mottogos med välvilja, stannade de något och höllo en
andaktsstund med familjens medlemmar. Hade ryktet spridt
sig om kolportörens ankomst, inställde sig törhända
närboende, och en konventikel var i full gång. Deras tankar samlades
kring något bibelord, hvars innehåll utvecklades och tillämpades.
Sedan konventikelplakatet blifvit upphäfdt, blef kolportörerna
dristigare att förkunna Guds ord och öfvergingo till att blifva
mer predikanter än bokspridare. Vid nämnda andaktsstunder
spelade sången en viktig roll för att höja stämningen. Kyrkans
psalmbok åtnjöt dock icke förtroende. Det skänktes åt enskilda
samlingar af andliga sånger, såsom åt dem af O. Ahnfelt, åt
Pilgrimsharpan m. fl. Rosenius hyste mera förkärlek för dylika
än för den som officiell hallstämplade kyrkopsalmboken, hvarför
ock de, som i honom sågo en lärofader, delade hans böjelse för
den andliga visan, som gaf ett friare uttryck för hjärtats
växlande rörelser än den mera allmänt hållna psalmen. Därigenom
att vid andaktsstunderna dylika andliga sånger användes som
uttrycksmedel för de samlades religiösa känslolif, bidrogo de att
befästa fördomarna mot kyrkans kult och liturgi. De
medverkade ock utan tvifvel ganska väsentligt till att stärka de andliga
rörelserna och att hålla uppe stämningen och gemenskapskänslan
mellan deltagarne i konventiklarna.

De reformer i den kyrkliga lagstiftningen, som framkallades
af de religiösa rörelserna i landet redan under 1850-talet, medan
ännu Hedrén innehade biskopsstolen, inverkade naturligtvis på
dessa rörelsers utveckling och skaplynne inom Linköpings stift.
Där hade konventikelplakatet gjort sig lika förhatligt som i
andra landsändar. Därför hälsades dess upphäfvande den 26
oktober 1858 med glädje, enär därmed dess tryckande band på
det religiösa samlifvet inom statskyrkan upplöstes. Därmed
vanns laglig rätt att utan prästs medverkan samlas till
gemensamma andaktsöfningar. Ännu blott några månader före
plakatets upphäfvande, då allmänna opinionen bland alla frisinnade
utdömt dess otidsenliga samvetstvång, begingos öfvervåld i
lagens namn. Så t. ex. förmäles, att när en privatskollärare i O.
Tollstad, J. Danielsson, under en resa tagit in i ett torp i Ekeby
socken och där på begäran af husfadern föreläste Guds ord för
hemfolket och ett fätal tillstädeskomna personer, inställde sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1913/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free