- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjortonde årgången, 1913 /
63

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Den religiösa ställningen inom Linköpings stift under 1800-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DI’.N RELIGIÖSA STÄLLNINGEN I LINKÖPINGS STIFT UNDER 1800-TALET 8l

äfven genom att förkunna ordet i andra församlingar än den
egna, var komminister P. Carlsson Hanner i Norrköping, hvilken
därför ådrog sig flera ämbetsbröders harm och mer än en gång
åtal inför domkapitlet. Ar 1859 anmäldes han af kyrkoherden
i Norrköping, sedermera biskopen Rundgren för att vid
invigningen af en bönsal hafva uppträdt olämpligt och i en
tidningsuppsats fällt tvetydiga uttryck om prästerskapets ämbetsutöfning
i staden. Verkan däraf blef några erinringar af biskopen att
visa betänksamhet, men någon hämsko på hans verksamhet blef
icke lagd. I nämnda stad hade de andliga rörelserna fattat
starkt fäste och deras anhängare visade frikyrkliga tendenser.
I Linköping hade ock en del anslutit sig till dessa rörelser, som
äfven trängt fram till Motala, där de hade en beaktansvärd
förkämpe i en ångbåtsmaskinist Johansson, hvilken äfven i andra
bygder lät höra sitt väckande tal. Vännerna af denna rörelse
bildade i Motala redan 1855 ett missionssällskap.

På slättbygden hade en andlig väckelse flerstädes gått fram
redan under 1850-talet. Utom i Törnvalla och Västerlösa hade
den träffat mångas hjärtan, i t. ex. Skärkind m. fl. socknar. I
Västra Harg hade P. Fjellstedt ett rasteställe under sina resor
på egendomen Boo, som i sin ort blef ett centrum för rörelsen.

Också i stiftets sydöstliga trakter hade väckelserna gått
fram. Så hade i Västervik 1856 bildats ett sällskap för att
främja den inre missionen. I Frödinge höllos söndagsskolor i
byarna, och där såväl som i Misterhult förekommo
sammanslutningar mellan de troende för att främja den andliga rörelsens
utbredning. I den sistnämnda socknen förekom t. o. m. en
nattvardsförening någon tid.

I stiftets sydligaste församlingar verkade en skollärare
Johannes Nilsson från Högsby. Eftersom konventikelplakatet då
ännu hade gällande kraft, gingo och gällde hans föredrag såsom
framställningar för skolbarnen, men stora skaror af äldre samlades
dock äfven för att åhöra hans tal. Strängt systematisk i sitt sätt
att behandla det gudomliga ordet begynte han med budorden och
lät sig angeläget vara att i de mest omständliga detaljer skildra
de olika synderna, hvarpå han lika omständligt framställde trons
kännetecken. »Hans predikan verkade till mångas uppvaknande»,
och särskildt visade sig frukten däraf i de många fall, där
orättfånget gods blef återburet, ty denna plikt framhölls med stort
eftertryck såsom ett af de mest afgjorda kännetecknen till en sann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1913/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free