Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Den religiösa ställningen inom Linköpings stift under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE RELIGIÖSA RÖRELSERNA I LINKÖPINGS STIFT UNDER 1800-TALET I IQ
och slutade hösten 1844 e. Kr. Då väntade ock adventisterna
Herrens ankomst, men de misstogo sig, enär de icke betänkte,
att brudgummen dröjer. Han komme att dröja i 40 år eller till
1884. Lee ansåg dock efter nämnda år, att dröjsmålet blifvit
något framskjutet. Med hänvisning till 2 Joh. 1:7 förklarade
Lee, att den, som icke instämde i hans förkunnelser, måste anses
som en lem i Antikrists kropp. Det ljus, han sade sig äga i
profetians hemligheter, påstod han sig hafva bekommit på ett
utomordentligt sätt — genom helig olja — och den måste en
hvar föra med sig för att en gång blifva insläppt i bröllopssalen.
— Någon treenighet i gudomen finnes icke, och Kristus hade
ingen gudomlig natur. Himmelen är icke de saligas hemvist,
och helvetet är icke liktydigt med evig fördömelse. Själen är
allenast en kraft. När människan dör, uppgår den i Gud som
solstrålen i solen. Kristus skall en gång åter upprätta paradiset.
Då skola kropparna uppstå och salighet inträda på denna jorden,
sedermera på den nya jorden. Det var på detta paradis Herren
syftade i sina ord till den botfärdiga röfvaren, hvilka ord Lee
påstod rätteligen borde läsas: »Sannerligen säger jag dig i dag:
Du skall vara med mig i paradiset». De ogudaktiga komma
att brinna upp i den brinnande sjön af svafvel och tjära — Jes.
34:9 ff. De kristna högtiderna ansåg han icke hafva något värde
såsom varande af »hedniskt ursprung».1 Med sådana fantastiska
och själfgjorda utläggningar af det profetiska ordet drog han
till sig en del alldeles okritiskt folk såväl i V. Harg som i
trakten däromkring, där han lät sitt ljus lysa. När kyrkoherden
i nämnda församling 1882 ville gifva en allmän öfversikt öfver
»de läror, som gå i svang bland föreningens medlemmar», så
karakteriserade han dem som »en blandning af pelagianism,
Waldenströmsk socinianism, metodism, reformert sakramentslära
och lutherska goda skrifter».
Äfven på slättbygden eller i Östergötlands mellersta delar
växte under nu berörda tidsskifte de andliga rörelserna af samma
orsaker som i stiftets öfriga landsändar. Predikanter af
mångskiftande slag framlade sina meningar och saknade icke
framgång. Tvärtom växte deras skördar. »Metodismen blef alltmera
rotfast ej blott i de begge folkrikaste städerna och Motala utan
ock på vissa punkter å landsbygden. Så nämnes, att de fattat
iner eller mindre fast fot i en del församlingar mellan den sist-
1 Efter ämbetsberättelse till prästmöte 1888, af A. V. Brolin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
