Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Den religiösa ställningen inom Linköpings stift under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE RELIGIÖSA RÖRELSERNA I LINKÖPINGS STIFT UNDER 1800-TALET I IQ
från kyrkans bekännelse afvikande mening, men ställde sig icke
fientlig mot kyrkan.
En mot denna välvillig hållning intog Hammarkinds
missionsförening, och detta omdöme gällde ock i fråga om
Vikbo-landets förening, som var förbunden med Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen. Östergötlands västra kretsföretiing ansågs hafva
en kyrklig karaktär.
Af dissenters, som vid tiden för 1895 års prästmöte tillhörde
stiftet, hade enligt biskopens uppgift baptisterna haft stark
tillväxt. Äfven metodisterna hade mycket tilltagit i antal. Till
adventismen hade en liten flock i Vadstenatrakten anslutit sig.
Den katolsk-apostoliska församlingen räknade väl något mer än
dubbelt så många medlemmar som det sistnämnda samfundet
men utgjorde dock blott en fåtalig skara. Den engelska
högkyrkan företräddes af sju medlemmar, medan det 7iykyrkliga
trossamfundet blott hade en enda; likså hade ock den
reformerta kyrkan allenast en medlem. Katolikerna voro 13 till
antalet, och de »sista dagarnas heliga» voro ganska få. Mosaiska
trosbekännare funnos äfven, men upptogos till blott 69.
De stora internationella religiösa organisationerna Kristliga
föreningarne för unga män och för unga kvinnor hade numera
fått fäste på ett par punkter och intogo principiellt en evangelisk
alliansståndpunkt utan att proklamera någon viss evangelisk
trosbekännelse; detta för att kunna samla under sitt allmänt
kristliga och sedliga inflytande personer äfven ur olika
trossamfund. Den likaledes internationella religiösa organisationen, som
bär namnet frälsningsarmen, hade ej utan framgång fortsatt att
värva rekryter på några punkter inom stiftet.
V. Öfversiktlig tillbakablick på utvecklingen till inemot
århundradets slut.
Sedan vi i det föregående sökt teckna, huru de religiösa
rörelserna togo gestalt inom stiftet, torde vara lämpligt att till
en totalbild uppdraga de gröfsta konturerna för deras gång
intill ofvansagda tid. Stiftets norra del, som till allra största
delen tillhör Bergslags kontrakt, hade alltifrån början mottagit
sina ledare af den fria religiösa verksamheten från Nerike, där
tidigt Separatismen slagit rot, hvarför ock inom nämnda kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
