Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Den religiösa ställningen inom Linköpings stift under 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE RELIGIÖSA RÖRELSERNA I LINKÖPINGS STIFT UNDER 1800-TALET I IQ
I de begge kontrakt, som omfatta Östergötlands kusttrakter,
Hammarkinds och Vikbolands, rönte Separatismen ringa
framgång. Väl hade baptismen något trängt fram i det förstnämnda
kontraktets sydliga del från det närgränsande Tjust, och väl
framträdde metodister och andra dissenters i Söderköpingstrakten,
men öfverhufvud vunno separatisterna föga bifall där.
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen hade sedan långt tillbaka talrika
vänner i dessa begge kontrakt. Såväl Hammarkinds
missionsförening som Vikbolands hade en konfessionell karaktär.
Missionsvännerna i dessa trakter intogo en kyrklig hållning. Flera
nitiska prästmän, såsom t. ex. Hjelm i A, Kjörling i Mogata
och Börrum och — mot århundradets slut — Kn. Kastman i
Kuddby bidrogo att hålla rörelserna i en kyrklig riktning. Dessa
kusttrakter visade sig som en otacksam mark för Separatismen.
Efter de uppslitande dogmatiska och kyrkliga strider, som
ägt rum under 1870- och 1880-talen, längtade många efter en
evangelieförkunnelse utan polemisk anstrykning. Under intrycket
af detta behof bildades 1895 vid ett s. k. Brödramöte, som en
del prästmän i likhet med hvad som plägat ske under
föregående tid höllo, en Linköpings stifts missionsförening, som satte
som sin uppgift att verka för den inre missionen i stiftet i en
dylik anda. Som den mest »representativa» predikanten från
denna förening nämnes den blinde J. G. Ohlsson, om hvars
föredrag en kyrkoherde yttrat, att »åhörare af nästan hvilken
riktning som helst gärna lyssna» till dem.
När omsider slutet nalkades af det århundrade, hvars andliga
rörelser inom Linköpings stift blifvit öfversiktligt tecknade, hade
de väldiga väckelsevindar, som från seklets midt gått fram
däröfver, mojnat af, efterlämnande djupa spår. Det stöd för
allmänna moralen, som fäderneärfd kristlig sed lämnar, hade nästan
helt och hållet fallit bort, kyrkans auktoritet var betänkligt
bruten liksom äfven den kyrkliga enheten, partiförsamlingar med
egna organisationer hade uppvuxit. Nya åskådningar af
salighetsvägen, af sakramenten, församlingsordning m. m. hade vunnit
utbredning. Kyrkans gudstjänstritual tillfredsställde ej längre
smaken hos de breda folklagren, som kände sig mera tilltalade
af de simplare och mera enkla former, som till en del i följd af
reformerta inflytelser vann burskap bland de väckte.
Det religiösa intresse, som under några årtionden mäktigt
påverkat folkandan, mattades omsider, och man fick bevittna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
