Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Alexander Rydberg. Peter Murbecks lif och verksamhet i Stockholm (med 2 porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
Peter Murbecks lif och verksamhet i Stockholm.
Inledning.
Peter Murbeck torde hafva varit en af sin tids största
folkpredikanter i Sverige. Med en nitälskan och en andekraft, som
i sin mån erinra om gamla testamentets profeter eller Johannes
Döparen, predikade han för kolossala åhörareskaror. Han talade
om bättring, tro och helgelse med en sådan utomordentlig glöd,
att ingen kunde vara likgiltig. Om man ej i ånger böjde sig
för Ordet, så gick man ofta bort därifrån med förbittradt sinne.
Men ur detta senare sinnelag framväxte en fiendskap mot
sanningsvittnet, som gaf sig uttryck i åtskilliga stämningar inför
andlig och världslig domstol.
Murbecks lefnad har i sina detaljer varit okänd för
allmänheten. Men hans predikningar hafva i öfver hundra år blifvit
lästa i svenska bondehem. Nohrborgs och Murbecks postillor hafva
jämte bibel och psalmbok varit särskildt den småländska,
skånska och blekingska allmogens andliga vägledning. Det
allvarliga och kärfva tilltalar svensken.
Den kyrkliga pietismens predikan utmärkte sig genom
koncentration på omvändelsen och pånyttfödelsen1 och på
skildringen af det centralt—religiösa lifvet. Detta sammanhänger med
pietismens stränga åtskiljande mellan omvända och oomvända.
Under 1600-talet (vi tänka på t. ex. Haqvin Spegel, men
särskildt Jesper Svedberg) med dess starka betonande af
pånyttfödelsen i dopet var ej denna principiella skillnad så starkt
betonad. Det gällde då framför allt att genom bestraffande af
enskilda synder och laster bringa det kristliga lifvet till utveckling.
Beträffande förhållandet till bibeln torde det kunna sägas,
att den kyrkliga pietismen såsom utgångspunkt begagnade icke
1 Hermann Hering, Die Lehre von der Predigt, Berlin, 1905, sid. 153.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
