Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Alexander Rydberg. Peter Murbecks lif och verksamhet i Stockholm (med 2 porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 A. RYDBERG
Lundabiskopen Henrik Benzelii broder, den grundlige
teologen Jakob Benzelius, var ärkebiskop. I den händelse denne
underrättats om d:r Bergii planer, så torde han ej hafva gynnat
Murbecks anställande vid Storkyrkan, ty äfven han ifrade för
pietismens bekämpande. Kyrkoherden i Klara församling,
öfver-hofpredikanten samuel Troilius, var mycket nitisk i sitt
ämbete, och hans nit saknade ej sin udd gentemot pietismen.
Hvilken ställning till pietismen som intogs af kyrkoherden i
Jakob och Johannes, utn. superintendenten i Hernösand d:r 01.
Kjörning, är förf. obekant.
Kyrkoherden i Riddarholmen, den lärde hofpredikanten
justus Christoffer HausswoLFF d. y., var liksom sin fader,
kyrkoherden i Karlskrona, icke någon vän af pietismen. Han var en
mycket inflytelserik person, som vid riksdagarna 1746, 1751,
1755 och 1756 var konsistoriets fullmäktige och nyttjades i de
mest grannlaga och hemliga öfverläggningarne.1 Tyska
församlingens pastor primarius var Andreas Murray, dess andre
kyrkoherde var Samuel Wilke. Dessas ställning till pietismen
är obekant. Detsamma är förhållandet med kyrkoherdarne Anders
Bergner i Ulr. Eleonora och 01. Tillæus i franska församlingen.
Kyrkoherden i Maria M. Hermonius synes hafva varit en
representant för ortodoxismen. Kyrkoherden j. G. Hallman i
Hedvig Eleonora församling var en fridsam natur.2
Om sålunda den ifrågasatta tjänstgöringen vid Storkyrkan
mötte hinder, fick Murbeck emellertid snart ett annat
arbetsfält. Den 6 juli 1746 kallades han att tjänstgöra vid den år
1742 inrättade svenska3 gudstjänsten i Finska kyrkan*
Finska församlingens kyrkoråd5 framställde nämligen en
begäran till vikarierande kyrkoherden Malmsten, att Murbeck skulle
fä predika i församlingens kyrka »som oftast». Malmsten
ansåg sig böra bifalla denna begäran. Egendomligt nog synes
1 A. Westén, Svenska Kongl. Hof-Clericiets Historia, s. 198.
’ Mila Hallman, Danviksfolk, Präster och Vinskänkar, s. 160.
* Är 1742 beviljades finska kyrkorådets anhållan, att i finska kyrkan
finge hållas svensk högmässopredikan hvarje sön- och högtidsdag mellan
finska högmässan och aftonsången. K. G. Leinberg, några underrättelser om
finska nationella församlingen i Stockholm, s. 169 uti Förhandlingar och
Uppsatser 16, 1902 (Skrifter utgifna af Svenska Litteratursällskapet i Finland).
4 Murbecks meritförteckning. Bergeströms likpredikan öfver Murbeck.
5 Dess protokoll hafva vi förgäfves efterforskat i svenska riksarkivet,
.finska församhs i Stockholm arkiv samt i finska statsarkivet i Helsingfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
