- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjortonde årgången, 1913 /
172

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Alexander Rydberg. Peter Murbecks lif och verksamhet i Stockholm (med 2 porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IÖ4 A. RYDBERG

samlingens vice pastor skulle själf göra anteckningar om de
förrättningar, som anmäldes. Hallman lofvade att efterkomma denna
befallning.1

Samma dag förklarade Murbeck för konsistorium, att när
han först kommit till sin nuvarande befattning hade han
förfrågat sig, hvilka ämbetssysslor tillhörde pastor och hvilka
komministern. Han hade fått det besked, i) att sedan pastor fått
likstol, kunde begrafningen förrättas af komministern, och 2) att
sedan pastor fått lysningspenningar, kunde vigseln förrättas af
komministern. En komminister kunde förrätta barndop, sedan
vederbörande varit hos kyrkoherden. En komminister kunde
ej heller hindras från att förrätta kyrkotagning. Sådant hade
varit vanligt före Murbecks tid. Men som kyrkoherde Hallmans
hus varit i »widlöftighet» (skuldsatt), så hade han ej velat nyttja
denna frihet utan sändt alla till kyrkoherden. Kyrkoherde
Hallman och hans fru hade klagat, att kyrkotagningar förrättades af
dåvarande adjunkten, numera andre komministern Berghult under
gudstjänsten. Därför hade Murbeck projekterat, att den präst,
som var tillstädes i kyrkan, kunde göra denna förrättning före
eller efter gudstjänsten. Kyrkoherde Hallman hade förklarat
sig nöjd därmed. Men Berghult var ej nöjd, hvarför Murbeck
låtit saken därvid bero. Efter kyrkoherdens död ville nu
emellertid Murbeck nyttja sin rätt. Blott fyra eller fem barndop
hade han förrättat och detta hos fattiga eller närstående.2 Tre
brudpar hade han vigt, bland hvilka varit en piga, som varit för
sjukdoms skull intagen på hans stiftelse. Murbeck kunde
emellertid icke tillåta, att »Hallman commenderar adjunkten Olin
efter sitt behag» att begrafva lik eller gå i sockenbud.

Murbeck ville ej förgripa sig pä pastoralia. Han kunde
visa, att han på sekreteraren Werners begäran begraft dennes
aflidne tjänare och låtit klockaren mottaga likstolspenningarne.

Murbeck ville nu veta, om det vore rätt eller orätt, att han
gjorde de förrättningar, till hvilka han anmodades. I andra
församlingar läto kyrkoherdarne sina sysslor förrättas af
kommi-nistrarne, när de ej själfva medhunne dem. Kyrkolagen
stadgade, att ordinarie lärare borde brukas till barndop. Men i
Hedvig Eleonoræ församling brukades fattighuspredikanten, col-

1 St. C. P. 1757 "In.

■ Hos en fattig timmerman, hos en som varit i hans tjänst, hos grefvinnan
Spens’ trädgårdsmästare genom adj. Olin, som var huspredikant hos grefvinnan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1913/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free