Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Alexander Rydberg. Peter Murbecks lif och verksamhet i Stockholm (med 2 porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iq2
man hade ännu ej närmare bestämt, om detta mål skulle
sökas i fattigas understöd, åldrigas vård, sjukas skötsel eller
fattiga barns uppfostran.
Den 29 juni 1756 fixerade man närmare, hvad man afsåg
med »Guds ära och själars förbättrande». Man sammanfattade
hittills gifna bestämmelser i en instruktion för disponenterna.
Man ville:
1) hålla en fattigskola, isynnerhet för fattiga flickor, som
annars ej hafva råd att få lära läsa, att de må få fri information
uti läsande, skrifvande och anständiga slöjder, men ej njuta
underhåll.
2) att gudfruktiga föräldrars små fader- och moderlösa barn,
särskildt flickebarn, skulle i anstalten få hem och kristlig uppfostran.
3) att ehuru allmänna fattigskolor för gossar funnos, dessa
dock ej skulle lämnas hjälplösa, när högsta nöden så fordrade.
4) att fattiga gudfruktiga sjuklingar måtte intagas och skötas.
5) att fattiga gudfruktiga främlingar, som voro husvilla, måtte
i anstalten finna härberge, tills de fingo någon annan utväg.
6) att gudfruktiga människor, som voro fattiga och hungriga,
då och då skulle i anstalten få en måltid.
7) att en i anstalten uppfostrad flicka, som förhållit sig
dygdig, trogen och flitig samt vinnlagt sig om en sann gudsfruktan,
skulle få någon hemgift, om hon skulle träda i äktenskap med
en gudfruktig man, då detta skedde med föreståndareskapets
samtycke, hvilket stode i faders ställe.
Ståndsindelningen inom disponentskapet bibehölls. Hvarje
stånd hade sin uppgift. 1) Prästernas vittnesbörd skulle gälla
mest, när det var fråga om själstillståndet hos dem, som skulle
intagas å anstalten, eller hos dem, som skulle utses till kandidater.
Prästerna hade bäst tillfälle att pröfva själarne och gifva råd
angående gudaktighetens öfning. 2) Ståndspersonerna
ombe-troddes att vårda anstaltens angelägenheter å vederbörlig ort.
3) Borgarne skulle hafva uppsikt öfver räkenskaperna. 4)
Fruntimren skulle öfvervaka »den inwärtes hushållningen». Men
intet stånd finge ensamt för sig afgöra en sak. I viktigare
frågor skulle disponenterna gemensamt besluta. I små saker skulle
åtminstone præses närvara vid hvarje stånds sammanträde.
Såsom beskyddare beslöt man att kalla riksrådet,
excellensen grefve von Rosen. Excellensen hade låtit pastor Murbeck
förstå sin välvilja för inrättningen. Han läste protokollen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
