Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Alexander Rydberg. Peter Murbecks lif och verksamhet i Stockholm (med 2 porträtt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r94
a. rydberg
ens välmening. Men ett kunde von Bahr icke förbigå vid detta
tillfälle. Han måste omtala den man, som varit upphofsman
och instiftare af denna inrättning. Ingen ibland dem vore
okunnig därom. Men på det en tacksam eftervärld ej måtte taga
miste, borde något nu sägas och i handlingarna finnas därom.
Den förste, som varit betänkt att på ett så för det allmänna
som enskilta nyttigt sätt använda, hvad för hvar och en kunde
vara misteligt, vore denne käre medlem, kyrkoherden
väläre-vördige och höglärde herr Peter Murbeck.
Den, som haft mesta mödan vid verkets vård, hade varit han.
Den, som dragit tyngsta bördan vid dess uppehållande, så uti
nödig undervisning för barnen som förskott af penningar, då
de varit af nöden, hade varit han. Den, som genom bevekliga
och till ett redligt uppsåt ledande skäl förmått många till detta
verkets biträdande, vore han. Den ibland dem, som mera i
hemlighet än uppenbarligen själf af egna medel bidragit till
detta verks förmåner, hade varit han. Hade någon längtat efter
och med alla krafter sträfvat efter att en gång få se detta verks
stadga, så vore det han.
Därför förmodade von Bahr, att hvar och en med
oupphörlig tacksägelse vidkändes en sådan ömhet, nit, åhåga och
välmening.
Kammarherre von Bahr fortfor: »Mina Wärde Herrar
Ledamöter! Edra samwetens wittnesbörder åberopar jag mig, om
icke så är; jämte det jag önskar Eder alle en rik belöning för all
Eder enskildt härwid häfd omtanka och bistånd . . . Konungar
upresa sig ärestoder uti Land och Riken. Hjeltar upresa sig
ärestoder . . . Men hwar upresa sig redelige Lärare och
Gud-frucktiga Själar ärestoder? Jo, i Guds Nåd, På trones Ankare,
I fattigas glädjetårar, I hungrigas mättande, I Törstigas
Swal-kande, I naknas klädande, I sjukas botande, I blindas ledande,
I okunnigas rättande, I förtryktas uppehållande, I alla nödlidandes
hjelpande. Dessa ärestoder blänka wäl ej såsom werldenes, men
måste dock ibland oss lysa fram emellan hat, förföljelser och
sorgemoln; ty det heter: Låter Edert ljus lysa för menniskor. De
förorsaka då stundom häpenhet och förundran, stundom
förbättring. Så förswinna de igen, mäst utan frugt hos werldenes barn.
Men deras grund står dock fast. De måtte en annan gång
ljusna up igen; ty de stå ej på lösan sand, utan på hällebärget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
