Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Yngve Brilioth. De svenska medeltidsbiskoparnes visitationes liminum ss. apostolorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska medeltidsbiskoparnes visitationes liminum
ss. apostolorum.
Besöken i den stad, som Petrus och Paulus helgat med
sitt blod, och vid de helgedomar, som buro de båda
apostla-furstarnes namn, kommo tidigt att spela en betydande roll inom
den kyrkliga botdisciplinen, och bland de löften, som kunde
göras för syndaförlåtelses vinnande, hörde de om besök vid
apostlarnes trösklar till de kraftigaste. Men vid sidan af dessa
besök ex voto trädde dylika ex lege. De senare kommo att bli
en akt af vördnad, som Roms biskop kräfde för S:t Petri stol
af en under århundradenas lopp allt mera vidgad krets af
prelater.1
Hvad denna institutions ursprung beträffar, torde detta vara
att söka i det kraf på inställelse vid de romerska
provincialsy-noderna, som Roms biskop gjorde gällande gentemot sina
suf-fraganer. Innan i de 4:de och 5:te århundradena Milanos,
Aqui-lejas och Ravennas biskopar lyckades förvärfva sig
metropolit-värdighet, stodo nämligen direkt under Roms primat samtliga
biskopar i hela Italien och på närliggande öar, framför allt
Sicilien. Under äldre tid ha årligen flera synodalterminer
förekommit, men år 743 bestämmes under Zacharias’ pontifikat på
en synod, att inställelsen skulle ske årligen till den 15 maj.
Skyldiga att infinna sig voro enligt samma synods beslut
»om-nes episcopi, qui hujus apostolicæ sedis ordinationi subiacebunt.»
Sådana voro ej blott Roms direkta sufTraganer, utan äfven
ärkebiskopen af Ravenna, som alltjämt hade att motta sin
kon-sekration af påfvens hand. Med undantag af ett misslyckadt för-
1 Den bästa framställningen af visitationsskyldighetens uppkomst och
tidigare utveckling har lämnats af J. B. Sägmüller i Tübinger Theologische
Q.uartalschrift 82 häft. 1 s. 69—117: Die Visitatio liminum ss. apostolorum
bis Bonifaz VIII. På Sägmüller bygger Göller i Die Einnahmen der
apostolischen Kammer unter Johann XXII s. 52-56. Se f. ö. artiklarna
Visitatio liminum i Haucks Realencyclopädie (J. Jacobsohn och Friedberg)
samt Visit ad limina i The Catholic Encyclopædia (Fanning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
