- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjortonde årgången, 1913 /
54

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hjalmar Holmquist. Det religiösa och kyrkliga lifvet vid 14:de århundradets början

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ij4

litter aturöfversikter

medeltidens undertro. Men det innebar tillika en oerhörd
omsvängning i den religiösa uppfattningen, När visionen trädde
i stället för undret, trädde det inre lifvets fakta i stället för de
yttre gripbara händelserna. Det låg mycken religiös osundhet
i driften till det visionära; men det låg ock mottaglighet för
religionen.

Denna religiösa splittring framträdde ock i utbredningen af
den okyrkliga »kält er ska» fromheten. Den stora
kättarförföljel-sen 1231—32 hade för ett ögonblick lamslagit sekternas
utbredning. Men snart togo de åter fart. Främst stodo
valden-serna. De funnos snart i alla tyska landskap. Hauck gör en
intressant detaljundersökning af deras utbredning, som var störst
i Österrike och Schlesien, men betydande äfven annorstädes, ända
upp till Östersjön, trots upprepade blodiga förföljelser. Ej blott
de lägre klasserna utan äfven borgerskapet, exempelvis i Nürnberg
omkr. 1330, och adeln öppnade sig för dem. Tiden 1250—1350
var en ständig tillväxtens tid för dem. Deras åskådning förblef
i det hela dogmatiskt fotad på samma basis som kyrkan, men
afvisande allt kyrkligt, som ej kunde direkt uppvisas som
bibliskt, och med af förföljelserna skärpt fientlighet mot katolska
kyrkan som apokalypsens stora sköka. Eljes förfäktade
val-denserna religionsfrihetens grundsats; ingen får tvingas till tro.
De kunde ej segra; men det faktum att de kunde bibehålla sig
var en fara för katolska kyrkan. Det visade, att man kunde
vara en kristen utan att vara medlem af kyrkan. — Däremot
gick nu katarernas åskådning sin undergång till mötes i
Tyskland. Rester af deras dualism letade sig väg dels till
valden-serna, dels in i kyrkan själf, dit massan af katarer otvifvelaktigt
gick. I katarernas ställe kom en ny, af
panteistiskt-antinomis-tiska tankar bestämd strömning, som går under namnet »den
frie andens bröder och systrar». Den dök efter några förebud
upp mot 1200-talets slut vid Rhen, fick anknytning hos en del
begarder oeh beginer, utsattes för inkvisitionen genom Clemens
V och Johan XXII, men utbredde sig, delvis med stöd af
Eck-harts tankar och auktoritet. Man kan följa utbredningen ända
till nordens sjöstäder och Polen. Riktningen kom ingenstädes
till sektbildning eller öppen kyrkofientlighet, men den löste sig
faktiskt från kyrkans ledning. Bekännarnas antal var aldrig
stort; men med osynliga trådar hängde de öfverallt samman;
och de tankar, af hvilka de lefde, stodo kyrkan vida fjärmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1913/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free