Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hjalmar Holmquist. Ur den nyare holländska kyrkohistoriska forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ij4
litter aturöfversikter
mat. 1744—52, 4 delar, och A. Ype och I. J. Dermout: Gesch.
der Nederl. Hervormde Kerk 1819, 4 band, den allt fort
ojämförligt mest betydande. Af nyare framställningar står i första
ledet den bredvid Moll, Acquoy och Rogge främste holländske
kyrkohistorikern under 1800-talet, mennoniten I. G. de Hoop
Scheffer’s: Geschiedenis der Kerkheroorming in Nederland, 2 bd.
1873; den går dock blott till 1531. En mera kortfattad och
populär men god framställning gaf sonen till Groeningen-skolans
grundare, den tidigt bortgångne professor C. Ph. Hofstede de
Groot: Hondert jaren uit de gesch. der Hervorming in de
Ne-derlanden 1883, omfattande tiden 1518—1619. Den mest
använda handboken är emellertid J. Reitsma: Gesch. van der
hervorming en de herv. kerk de Nederland, 2 uppl. 1899;
författaren är nu död, men en ny upplaga väntas. Slutligen må
nämnas den mera skolboksartade, mycket lästa F. D. J. Moorees:
Geschiedenis derKerkhervorming in Noord Nederland, 4 uppl. 1905.
En särskild ställning intager den kyrkligt-reformerte
professorns vid Leidens teologiska fakultet L. Knappert:
Geschiedenis der nederl. hervormde kerk, I 1911, II 1912. Det är
nämligen en modern öfversiktlig handbok till Hollands hela
nyare kyrkohistoria; i:a bandet går till år 1702, 2:a bandet till
våra dagar. Denna bok fyller alltså ett särskildt för utlänningar
starkt föreliggande behof af en lättåtkomlig modern orientering;
goda litteraturanvisningar finnas ock. För en svensk måste dock
framställningen te sig något ensidigt färgad i vissa omdömen.
Arbetet, liksom åtskilliga andra här nämnda, finnas på Lunds
universitetsbibliotek.
Af nyare specialundersökningar till Hollands
reformationshistoria har särskildt intresserat mig den nye lutherske
Amsterdam-professorn y. W. Pont’s af Teylerska akademien
prisbelönade skrift Geschiedenis van het Lutheranisme in de
Neder-landen tot 1618, 1911. Ehuru luthersk präst kommer författaren
till det resultat, att lutherdomen i Holland under i6:e århundradet
var en främmande planta, som ej hörde dit, och att den mera
hämmade än befordrade reformationens gång. Måhända får jag
en annan gång tillfälle att utförligare granska denna väl ensidiga
men under alla förhållanden värdefulla och omfattande
undersökning. — Tvänne andra betydande arbeten äro A. A. van
Schelven: De nederduitsche vluchtelingenkerken der i6:e eeuw
in Engeland en Duitschland in hunne beteekenis voor de refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
