- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fjortonde årgången, 1913 /
89

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - D. Fehrman. Prästeståndets kyrkopolitik under århundradena närmast efter reformationen. Recension af Otto S. Holmdahl, Studier öfver prästeståndets kyrkopolitik under den tidigare frihetstiden I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anmälningar och granskningar 8"J

ligt i förf:s framställning tyder härpå. Eller betyda de äkta
reformatoriska grundtankarna de successivt modifierade former,
till hvilka reformatorerna anslöto sig, sedan det visat sig, att
deras optimistiska ideal, profvade på verkligheten, ej höllo,
hvad man väntade? I åtskilliga fall passar detta senare bäst
in på förf:s tankegång. Det är ju hans mening, att den svenska
kyrkan, äfven sedan hon förverkligat sin sträfvan efter en med
yttre tvångsmedel utrustad själfständig organisation i stort sedt
alltjämt höll fast vid sin äkta reformatoriska utgångspunkt. Men
fråga är om dessa reformatorernas tankar, som voro betingade af
ett förändradt yttre sakläge, låta sig direkt sammansluta med deras
ursprungliga idealistiska och optimistiska tankegång till en
enhetlig princip. För min del tror jag att »den äkta reformatoriska
grundåskådning», som vår svenska kyrka följde under de två
århundradena närmast efter reformationen, innefattar två
hvarandra delvis motsägande eller åtminstone kompletterande
principer, af hvilka den senare successivt kom att dominera öfver
den förra. De uppträda väl hos oss i egenartade former,
både tillsammans med hvarandra och tillsammans med yttre
faktorer. Förf. är därför i sin goda rätt, när han så strängt
drar gränsen mellan förhållandena hos oss och i reformationens
hemland. Men det är missvisande att blott tala om den äkta
reformatoriska grundåskådningen. Det är nödvändigt att klargöra
den omformning af programmet, som egt rum hos reformatorerna
själfva. Man får intrycket, att det är förf:s underlåtenhet i detta
afseende, som förledt honom att i det följande fästa så stor
vikt vid försöket att öfver allt i den svenska kyrkans utveckling
påvisa ett förverkligande af äkta evangeliska tendenser. Fattar
man dessa evangeliska tendenser i enlighet med deras
ursprungliga idealistiska innebörd, stöter hypotesen, så vidt jag kan se,
på stora hinder. Tar man i sikte den senare successiva
anpassningen efter ogynnsamma yttre förhållanden, blir
problemställningen näppeligen densamma, som förf. afser.

En annan utredning, som också är af nöden, innan man går
till förevarande ämne, är det bestämda afgränsandet af evangelisk
kyrka gent emot katolsk-hierarkisk. En sådan fixering kunde
ju synas öfverflödig, men dess frånvaro gör sig i ett fall
bestämdt märkbar: när frågan uppställes, huruvida den prästerliga
kyrkopolitiken kan fritagas från all släktskap med hierarkiska
tendenser, märker man hur gränserna äro på väg att flyta sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1913/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free