Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Knut B. Westman. Sven Tunberg, Västerås riksdag 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ij4
litter aturöfversikter
på slutet till samma punkt och bedja då tämligen tydligt om
ursäkt just Tör att de icke ha sagt det afgörande ordet: »Om
the andre articler, ther vi icke kunne svara til, som är om
kyrkiones renther och andra sådana, settie vi in til vår k. n.
herre och rikisens råd, ganske höglige och ödmiukelige bidiandes
eders Nådes hogmectighet, thernest the verdugiste verduge fäder,
ärlige herrar och gode men åf rikisens råd, at I thesse letthe
svar tachnemlige annama och oss icke thet til arge vende, om
vi icke hafva svarad så forståndeliga til thesse forberörde articler,
som behöfdes, för ty thet är ondt ath döma vidare och diupare
en forståndit tilseger.»1 Återspegla icke dessa vändningar
blandningen af motiv hos bönderna? Ä ena sidan den till försiktighet
drifvande oron för nyheter, hvilkas egentliga innebörd man icke
var klar öfver, å andra sidan den påtagliga nödvändigheten att
hålla fast vid konungen, som allt för väl behöfdes för ordningen
i landet. Det är det senare motivet som ligger öfver, men det
kan icke helt undertrycka det förra.
En annan fråga, där de olika yttrandena bidraga till att
klargöra situationen i de olika stånden, är den om den föreslagna
disputationen rörande den nya läran. Det är bekant, att denna
fråga hade haft en lång förhistoria.2 Konungen hade i nov.
1526 uppmanat biskop Brask att sända upp några lärde män
från sin kyrka för att »med skææl oc scriffthennes beuisning»
ådagalägga, att i Stockholm predikades någon annan lära än
det heliga evangelium.3 Därpå svarade Brask afböjande: i hans
»clerkerij» fanns ingen tvekan om den heliga kristna tron, sä
att man skulle behöfva disputera mera om den än hvad kyrkans
heliga lärofäder gjort i så många hundra år.4 För sin vän Ture
Jönsson motiverade han sitt afslag med att bevisbördan väl borde
åligga nyhetsmakarne.5
1 A. st.
2 Jfr Schuck, Striden mellan Olavus Petri samt Peder Gallé och Paulus
Heliæ, i Samlaren, VII, 1886.
3 9 nov. 1526. Gustaf I:s registratur, III, 313 f.
4 27 dec. 1526. Reg. III, 425.
5 »Vor lag sæie: then ær nester, i handom haffuer. Riikit oc vj alla
haffuom hafift troona ower iiijc aar oc æn haffuom i vore ægedöme. Vill
noger henne vinne fraa oss som tiltalere eller maalsægende, motte vj iw nywte
swarendis velkor, at vj ecke vorde trengde fraa thet, som vi haffue oc hafft
haffue til vrmynnes hæffd, om swa vore vj ev häfde annen skææl.» (9 dec.
1526. Reg. III, 423 f.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
