Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
NILS JACOBSSON
insats på missionsfältet allt, hvad de protestantiska kyrkorna
utfört under 200 år. 226 missionärer hade då utsändts till 15
olika länder i 4 världsdelar, och ordnadt missionsarbete bedrefs
i 8 missionsprovinser.1 Åtskilliga missionsförsök hade gjorts,
hvilka ej ledde till något positivt resultat — helt naturligt, då
allt ännu var så nytt och opröfvadt och då kännedomen om de
främmande folkens och ländernas tillstånd var så ringa. I de
flesta fall var det nödvändigt att resa ut och på ort och ställe
förvissa sig, om det var möjligt att börja mission där. Öfver
motgångarna och de misslyckade försöken tröstade Z. sig så:
»Bättre 100 misslyckade försök till Frälsarens ära än alis inga».
I dessa grefve Z:s storslagna missionsplaner intager f. d.
Uppsaladocenten Arvid Gradins utsändande på en deputationsresa till
patriarken i Konstantinopel en ganska viktig plats, om än det
åsyftade resultatet ej uppnåddes — såsom vi skola se af det
följande. Vid skildringen af denna resa, dess orsaker och
förlopp, föras vi midt upp i det varmt pulserande missionslif och
det brinnande missionsintresse, som satte sin prägel på hela den
af Z. inspirerade brödraförsamlingen. Vi få följa en svensk
docent, som blifvit gripen och fylld af Z:s världsfamnande planer,
på hans långfärd till främmande länder. Vi få blicka in i hvad
som därunder rör sig i hans för Kristus hänförda hjärta. Vi
få följa honom till patriarken och ärkebiskoparna i
Konstantinopel och få lära känna den hårda mur af fördomar, som här
mötte honom och som det gällde för honom att söka
genombryta. Vi få en lärorik inblick i den grekiska »ortodoxa»
kyrkans tillstånd vid denna tid och få lära känna några af de
ledande männens karaktär och hjärtelag. Vi få Äfven ett bidrag
till kännedomen om den märkvärdige grefven själf, hans
vidt-skådande blick och hans varma, svärmiska kärlek till den
korsfäste, om hvilken han sade: »Jag har blott en passion och det
är han, blott han».
Källorna till efterföljande framställning återfinnas till allra
största delen bland de rikhaltiga handskrifterna i Herrnhuts
arkiv. Visserligen finnes i Nachrichten aus der Brüdergemeine
1823, 2 Heft 224 ff. (Gnadau 1823) i den där införda
»Lebenslauf des am I4:ten September 1757 in Neuwied entschlafenen
Bruders Arvid Gradin» en utförlig skildring äfven af G:s resa
till Konstantinopel, men som denna lefnadsbeskrifning tydligen
1 Schulze, a. a. 43 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
