Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADINS »DEPUTATION SR ESA» TILL KONSTANTINOPEL
23
G., att han helt och hållet måste uppgifva tanken på en särskild
rekommendationsskrifvelse till ryska synoden, då grekerna af
fruktan för turkarne ej vågade korrespondera med ryssarne.
Vid det första sammanträdet i patriarkrådet (eller konsistoriet),
då denna sak kom på tal, hade patriarken själf vissa
betänkligheter, emedan Böhmen och Mähren ju voro romersk-katolska
länder, men hade intet beslutit utan blott frågat de bisittande
ärkebiskoparna, hvad de tyckte. (»Han var», sade ärkebiskopen,
»fullkomligt osjälfßtändig, en ’servus servorum’, som blott skref
under det som de andra beslöto».) Som patriarken och
ärkebiskoparne ej vågade aflåta några skrifvelser till främmande
länder, hade de beslutit att ej sända något svar alis till
brödraför-samlingens biskopar. Ej heller kunde någon skrifvelse sändas
till den ryska synoden.
Nu syntes alltså allt hopp ute! Då föreslog G., att
skrifvelsen i stället skulle ställas till grekiska kyrkans samtliga
patriarker, ärkebiskopar, biskopar och präster, hvilket ju ej kunde
betraktas såsom en brefväxling med främlingar. Arkebiskopen
gick in på detta förslag, och båda voro glada, att de funnit en
utväg i denna sak. Då G. än en gång ville besöka patriarken
och alla ärkebiskoparna, afrådde ärkebiskopen detta, emedan det
skulle väcka alltför stort uppseende. I ett samtidigt bref till en
god vän skildrar G. grekerna såsom ett »bedrägligt, eländigt
och fördärfvadt folk» och slutar: »Bland sådana människor kan
du lätt förstå, huru svårt det är att taga sig fram.»1 Och i ett
bref till Z. säger han: »Lyckas det, så är det förvisso det allra
största under».2
Den 15 maj hade konsistoriet ett andra sammanträde i frågan
och diskuterade »oändligen mycket» om den ifrågasatta
rekom-mendationsskrifvelsen. Nästan alla ärkebiskopar ville fortfarande
helt och hållet afslå brödraförsamlingens anhållan af förut
angifna skäl. Dessutom framhöllo de, att alla underhandlingar med
protestanterna efter reformationen varit fruktlösa, och att man
ej hade någon fördel af att nu gå dem till mötes. De kunde
ju skaffa sig dylika rekommendationer af ryssarna själfva och
af de protestantiska regeringarna och furstarna. Erbjudandet,
att brödraförsamlingens missionärer skulle förkunna den grekiska
kyrkans ortodoxa lära, föreföll dem bra misstänkt, osäkert och
1 G. till I. Le Long, dat. Konstantinopel ,4/5 1740.
2 G. till Z., dat. Konstantinopel 1B/s 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
