Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADINS »DEPUTATION SR ESA» TILL KONSTANTINOPEL
29
Då sade patriarken: »Nu förstår jag, hvad Ni vill, men jag
kan ej nu svara härpå. Ni får komma tillbaka om tre dagar
och hämta svar». Därpå frågade han åtskilligt om församlingen.
G. hoppades nu, att »den fromme och enfaldige patriarken, som
ej var så skarpsynt och noga», till sist skulle villfara hans
begäran. Därför satte han sig ned vid hans fötter och började
att med sammanknäppta händer bönfalla honom, att han måtte
förbarma sig öfver hedningarna, af hvilka många genom hans
rekommendation skulle kunna frälsas. Han svarade då till sist:
»Jag skall se till, hvad jag kan göra.» Då kysste G. hans hand
och tog afsked.
Till ärkebiskop Dercon hade han ej längre någon vidare
lust att bege sig, ty lian hade nu förlorat allt förtroende för
honom, som dock dittills hade varit den mest tillmötesgående
af dem alla.
Den 26 maj besökte han åter för fjärde och sista gången
patriarken. Denne förklarade, att han var mycket villig att göra
G. till viljes, men han kunde nu alis intet uträtta. Han hade
gjort hvad han kunnat. Storkansleren Critias hade rest på
landet, och ärkebiskop Dercon var ej heller i staden, så att det
var omöjligt att göra något vidare åt saken. Därpå började
han tala om ändra ting. Han var ej alis så vänlig nu som vid
de föregående besöken, och G. märkte, att han var missnöjd
öfver att G. hade återlämnat skrifvelsen.
Som G. den 3 juni hade till lösen: »Er hat alles recht
gemacht», så fick han däraf den tanken att genom lottkastning
»fråga Frälsaren», om han skulle göra ett sista försök genom
att besöka ärkebiskop Dercon. Då svaret utföll gynnsamt, begaf
han sig mycket tidigt följande dag till honom. Han blef
mycket förvånad öfver att G. ännu var kvar i staden och ännu mer,
när han fick höra, att G. hade återlämnat patriarkens skrifvelse.
När G. nu förehöll honom, att han hade velat göra alla
bröderna till greker, skrattade han blott. Hedningarnas omvändelse
hade de ej vågat omnämna i skrifvelsen af fruktan för turkarna.
»Om storviziren finge se en sådan skrift, så skulle han taga oss
vid strupen och fråga, hvad vi ha att göra med dem.» För
öfrigt vore skrifvelsen så affattad, att den mycket väl kunde
främja brödraförsamlingens sak. Han hade själf arbetat två
dagar med den. »Kanslern skref, jag läste, ändrade och uteslöt.»
— »Så har Ni också omvändt hela vår församling till eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
