Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRADINS »DEPUTATION SR ESA» TILL KONSTANTINOPEL
33
Sicilien med det rykande Etna, Sardinien och Corsika
passerades, anlände de till Marseille, hvarest de, såsom kommande från
pestsmittade trakter, måste ligga i karantän i 30 dagar.
Härunder skref G. flera bref till sina vänner. I ett af dem heter
det: »Ju närmare jag kommer den dyra församlingen, desto
närmare tycker jag, att jag kommer himmelen efter att så att
säga ha varit i helvetet. Lofvad vare Frälsaren, som gjort oss
till herrar öfver hela världen, så att intet i världen kan locka,
tvinga, rubba eller förändra oss utan vi alltid äro desamma,
alltid lugna, glada och fasta hos Lammet men fattiga, eländiga
och intet i oss själfva.»1 I Marseille uppsökte han sina vänner
från förra vistelsen där, hvilka bådo honom stanna någon tid
hos dem, hvilket han dock ej kunde göra.2
Den 28 sept. reste G. från Marseille på Rhone till Lyon,
hvarest han stannade 8 dagar hos sina vänner där, och fortsatte
därefter till Geneve, hvarest han äfven fann »bröder» och »väckta
själar», med hvilka han tre dagar höll möten hvarje dag.3
Öfver Neuchåtel, Bern, Solothurn, Basel, (hvarest funnos åtskilliga
»bröder», särskildt bland studenterna), Strassburg, Speyer,
Mannheim och Frankfurt am Main anlände han, full af tacksamhet
öfver den nåd Frälsaren under den långa resan låtit honom
vederfaras, den 12 nov. till Marienborn, precis på dagen ett år
efter sin afresa. Han mottogs hjärtligt af bröderna och i
synnerhet af broder A. G. Spangenberg, nu »General-Diaconus»
i »Pilger-Haus», hvilken kärleksfullt skötte om honom med
fotatvagning.
Han aflade nu en utförlig och fullständig berättelse om sin
resa och dess resultat inför Z. och de ledande männen i församlingen.
I själfva »slutklämmen» sammanfattar han de skäl, som talade
emot, att han skulle ha emottagit patriarkens
rekommendations-skrifvelse, och säger där utom hvad förut relaterats: »Ett sådant
bref skulle ej varit oss till någon nytta, allra minst i fråga
om samojedernas omvändelse, som dock hade varit den
förnämsta orsaken till resan. Det skulle tvärtom ha varit till skada
för vår församling, ty alla protestanter skulle bli förargade öfver
att vi, såsom det heter i skrifvelsen, antagit den grekiska
kyrkans lära och inrättningar. Vi skulle ej våga visa ett sådant
1 G. till P. Müller, dat. Marseille d. 21/s 1740.
3 G. till Le Long, dat. Marseille d. 2C/s> 1740.
3 G. till Z., dat. S. Blaise d. 2J/io 1740 (på franska).
Kyrkohist. Årsskrift 1914. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
