Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
NILS JACOBSSON
bref för någon människa af fruktan att förråda oss själfva
inför alla dem, som känna till grekiska kyrkans elände, vantro
och vidskepelse. Och hussiterna skulle finna det otroligt, att
vår församling antagit den grekiska religionen. Och dessutom
strider det snörrätt emot vår mening och den mig gifna
instruktionen. »
Visserligen blef G:s handlingssätt på det hela taget gilladt
såsom öfverensstämmande med hans instruktion, men Z. ansåg
dock, att han visat alltför stor »scrupolositet» angående
innehållet i rekommendationsskrifvelsen och att hans återlämnande
af densamma varit i högsta grad ohöfligt. Han borde åtminstone
ha tagit med sig skrifvelsen såsom »ett kärt minne» af dessa
underhandlingar. Z. skref nu själf ett artigt bref (på latin) till
ärkebiskop Dercon (dateradt den I dec. 1740 och undertecknadt
»Nicolaus Moraviensis»), hvari han först tackar för hans stora
vänlighet och välvilja mot brödraförsamlingen och dess
representant, hvarjämte han ber om ursäkt för att G. ej mottog
patriarkens skrifvelse. Han berättar sedan utförligt om anledningen
till deputationens afsändande och om den mähriska kyrkans
uppkomst och historiska utveckling, framhållande dess samband med
den grekiska kyrkan genom Cyrillus och Methodius och genom
ärkebiskop Rokyzana i Prag, som hade förnyat den gamla
vänskapen med densamma. Under framhållande af att Gradin var
bunden af sina instruktioner ber han till sist, att ärkebiskopen
skulle utverka, att patriarkens skrifvelse nu sändes till honom.
Dessutom skref han till patriarken själf (på grekiska, dat. MaptownjY’/J
d. 3/i2 1740) och tackade för den mot G. bevisade vänskapen.
»Han har berättat för oss», heter det vidare, »Edert samtycke
till vår predikan bland de österländska hedningarna, hvilket Ni
äfven skriftligen medgifvit oss, men denna skrifvelse har han
på grund af alltför sträng kritik (St.’ onepmpißooi; t lvo? y.pfasco?)
ej mottagit, af fruktan att öfverskrida den honom gifna
befallningen.» Därför ber Z. nu, att patriarken ville förlåta G. detta
och bevara sin vänskap till brödraförsamlingen samt sända
rekommendationsskrifvelsen. På Z:s uppmaning skref äfven G. ett
bref till patriarken (på grekiska, dat. Marienborn d. 23/i2 1740),
hvari han tackade för ali visad vänlighet och omtalade, att hans
biskopar visserligen gillat hans handlingssätt såsom
öfverensstämmande med instruktionen men nu önskade att få ut brefvet.
Dessa tre bref sände G. sedan till de svenska sändebuden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
