- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
35

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Nils Jacobsson. Uppsaladocenten Gradins »deputationsresa» till patriarken i Konstantinopel 1739—1740 — ett led i Zinzendorfs missionsplaner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRADINS »DEPUTATION SR ESA» TILL KONSTANTINOPEL

35

Konstantinopel, hvilka voro de enda, som möjligen skulle kunna
på något sätt inverka på patriarken och ärkebiskoparne, jämte
ett bref till dem (dat. Marienborn d. 3/i 1741), hvari han tackade
dem för deras välvilja och bad dem om hjälp med brefvens
framlämnande, och att de skulle söka få ut patriarkskrifvelsen.
Efter en tids väntan kom svar från de svenska sändebuden
frih. von Höpken och Edv. Carlsson (på franska, dat.
Konstantinopel d. 1/6 1741). De tacka här för G:s bref och uttala sin
glädje öfver att hans resa gått lyckligt samt meddela, att
patriarken Neophytos redan hade blifvit afsatt från sitt ämbete på
illvillig anstiftan af sina egna landsmän. Den nye patriarken
vågade ej ens att mottaga de bref, som Z. och G. ställt till hans
företrädare, af fruktan att få obehag däraf och kunde förstås
ännu mindre utlämna den skrifvelse, som G. hade återlämnat.
Arkebiskop Dercon hade förgäfves försökt att förmå honom
därtill. De lyckönska samtidigt G. till kallelsen till professor i Åbo1
och hoppas, att han ej skall vägra att nu återvända till
fosterlandets tjänst i detta ämbete »i väntan på något bättre».

Alltså hade nu hela saken totalt misslyckats, och det var
omöjligt att för tillfället kunna uträtta något vidare på denna
väg.2 G:s resa hade dock icke varit utan sin betydelse. Den
hade gifvit brödraförsamlingen en bättre kännedom om den
grekiska kyrkan och dess djupa förfall, och den hade visat
omöjligheten att få till stånd ett ärligt samarbete mellan
»brödrauni-teten» och dess »moderkyrka» på den af Z. företrädda
allianspolitikens grundval. Utan tvifvel leddes G., trots alla de
beskyllningar han fick uppbära för att ha uppträdt öfvermodigt och
att »ha spännt strängarna för högt»,3 af den riktiga och sunda
känslan af att den protestantiska brödraförsamlingen ägde
omistliga andliga skatter af så stor betydelse, att de på intet sätt
finge prisgifvas för en mycket tvifvelaktig vänskap med den
grekisk-katolska kyrkan. Den fasta hållning, han (i motsats till
Z:s önskningar) i det kritiska ögonblicket intog, var tydligen en
frukt af den fostran han i sin ungdom fått inom den svenska kyr-

1 Frih. Olof Cederström, för hvilkens söner G. fem år varit informator,
hade nu blifvit riksråd och kansler för universitetet i Abo och önskade få
docenten G. till professor därstädes. N. Jacobsson, a. a. 124.

2 I en kommande uppsats hoppas jag få tillfälle att skildra G:s resa till
den heliga synoden i Petersburg i ett liknande syfte.

3 Spangenberg, Schluss-Schrift, 405.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free