Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - J. Nordlander. Urgamla kyrkliga traditioner i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
J. NORDLANDER
II. Erik i Eriksnäsbo,
Rike i Rikbo
och Flake i Flaknäs.
Alla tre voro mäktiga män med silfverskodda hästar,
men den siste var allra ypperst. Också hade denne förbjudit
att ringa samman till gudstjänst, förrän klangen af hans
silfver-betsel hördes till kyrkan. En söndag dröjde han emellertid af
någon anledning längre än vanligt, hvarför prästen, trots detta
förbud, lät ringa och började gudstjänsten. När Flake så
ändtligen kom in i kyrkan, stod prästen redan för altaret och
mässade som bäst. Vred häröfver, gick den myndige mannen rätt
uppför gången och stötte sitt svärd i bröstet på prästen, så att
denne dog.1
"’ . o °
Ändtligen finna vi en sadan vers upptecknad i
Ångermanland i Torsåkers socken. Enligt en bland socknens befolkning
gängse tradition skall kyrkobyggnaden därstädes ha blifvit
påbörjad af fem bönder, nämligen:
III. Pål i Veija,
Funt i Mo,
Kil i Lägdom,
Raka i Angsta
samt Hålätter i Stensätter.2
Ur den tryckta litteraturen skulle nog ännu några exempel
kunna anföras, men vi stanna tills vidare vid dessa och fråga:
Hvad värde kunna dessa verser hafva? Någonstädes ha vi sett
det påståendet, att de helt enkelt skulle vara en »lek med
ortnamn» och följaktligen så godt som utan ali betydelse. Men
den, som så tänkt och skrifvit, har tydligen dömt något
förhastadt utan att framför sig hafva någon större samling af
sådana uppteckningar och utan att hafva kunnat göra dem till
föremål för något grundligare studium.
Att på något sätt kontrollera de här lämnade
upplysningarna är naturligtvis otänkbart. Hvarest skulle man t. ex. finna
säker uppgift om antalet af dem, som gjorde början med den
i sista versen nämnda kyrkobyggnaden? Detta lär nog vara
och förblifva en omöjlighet. Verserna få bära vittne om sig
1 V. E., Helsingesägtier i tidskriften Svenska landsmålen.
2 Har. Malmberg, Beskrifning öfver Ytterlännäs socken, Uppsala 1875,
s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
