Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
E. LINDERHOLM
Walchs arbete har sålunda, såsom är att vänta, sin gifna
begränsning i uppfattningen af pietismen. Denna är för honom
en rent inomluthersk, specifikt speneriansk, i det hela rättrogen
och om den sanna lefvande kristendomen högt förtjänt rörelse,
som i sina äkta representanter bestämdt skiljer sig ifrån
svärmeriet och fanatismen och därför äger hans fulla sympati och
gillande.
Blott föga utöfver Walchs uppfattning af pietismen kommer
i själfva verket den af gammalt fräjdade kyrkohistorikern Joh.
LoR.’ mosheim, professor först i Helmstedt och sedan i
Göttingen († 1755). Genom det dogmatiskt-polemiska intressets
undanskjutande och det atomistiskt annalistiska
framställningssättets öfvervinnande medelst den pragmatiska metodens införande
i kyrkohistorieskrifningen inleder Mosheim en ny period i den
kyrkohistoriska forskningen.1 Uti framställningen af pietismen
i hans 1753 utgifna verk: Institutiones historiae
eccle-siasticae antiquae et recentioris äro dock lians allmänna
förtjänster såsom kyrkohistoriker mindre märkbara. Det
dogmatiskt-polemiska intresset är blott föga tillbakaträngdt och
pragmatismen af en 110g så ytlig beskaffenhet. Walchs verk
synes ha fått lämna det hufvudsakliga materialet och
dispositionen till Mosheims korta resumé öfver hvad han liksom Walch
kallar Controversiae pietisticae,2 om hvilka han bl. a. yttrar:
»Illae vero exordium ab illis ducunt, qui, optimo sine dubio
consilio, iacenti inter nos pietati subvenire atque vitiis tam
pu-blicorum doctorum quam multitudinis mederi constituerunt.
At-qui, ut fit, vehementer a varii generis hominibus amplificatae et
auctae sunt, quos aut ratio parum limata et imaginationis fervor
aut voluntatis quaedam prava propensio inducebat, ut
inusi-tatis opinionibus, fictis visionibus, duris et intellectu difficilibus
vitae morumque praeceptis, imprudentissimis de tota civitatis
christianae forma subvertenda clamoribus horribiles ubique motus
concitarent.»3
I öfverensstämmelse med denna sammanfattande öfverblick
öfver pietismens berömliga ursprung och senare urartning
tecknas Spener själf såsom »theologus egregius et tam pietatis quam
doctrinae copia commendatissimus». Äfven A. H. Francke, Joh.
1 Heussi, Johann Lorenz Mosheim, s. 211 ff.
2 Mosheim, loc. cit. pag. 943—951.
3 Loc. cit. pag. 943.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
