Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
E. LINDERHOLM
Mosheim synes emellertid ha varit medveten om det
provisoriska i sin framställning af pietismen, i det han betonar
nödvändigheten af en ingående källforskning af opartiske män för
en fullständig och rättvis pietismens historia.1
Samma år som Mosheims Institutiones lämnade trycket,
utgaf S. J. Baumgarten i Halle ett mindre arbete, kallade
»Abris einer Geschichte der Religionsparteiem, hvari äfven
pietismen kommer under behandling.
Baumgartens verk kan emellertid knappast betraktas som
ett framsteg vare sig i den kyrko- eller dogmhistoriska
forskningen, och det är svårt att förstå, hur man kunnat beteckna
hans verk såsom »eine Geschichte der Religionsparteien, die
sich durch viele Kentniss des Materials und mitunter gute
Zeichnung der betreffenden Gegenständen empfielt, — fast eine
Art Dogmengeschichte».2 Baumgartens äfven för ett »Abriss»
mer än lofligt torftiga framställning består nästan uteslutande
af en massa namn och boktitlar, ett ändlöst register på
tviste-och villopunkter, här och där upplyst af ett ogillande, kort men
allt afgörande epitet ur förrådet af beteckningar på en gång för
alla fördömda kätterier. Här betraktas alla, som i något afseende
afvikit från sin kyrkas ortodoxi som svärmare eller lögnare,
hvilka åberopat sig på föregifna uppenbarelser. Eller ock är
allt blott en massa oförnuftiga och onyttiga ordstrider. Allt som
allt, en lång lista på mänskliga förvillelser, utan det ringaste
försök till historisk uppfattning eller blick för inre sammanhang.
Detsamma gäller Baumgartens framställning af pietismen.
Till »Sechzehnter Abschnit, von den kleinern separatistischen und
fanatischen Parteien», dit Baumgarten räknar anhängare af
Kaspar Schwenckfeld, David Joris, J. G. Gichtel o. a. fram till
Antoinette Bourignon och Petr. Poiret, räknas ock såväl Dippel
som N. v. Zinzendorf och herrnhutismen, en brokig skara af
skilda åskådningar från vidt skilda tider utan inre sammanhang.
Först i »Siebzehnter Absclmit, von der evangelisch-lutherischen
Kirche und den innern Streitigkeiten derselben» blir det tal om
de pietistiska striderna, hvilka helt enkelt inordnas i den långa
raden af lärostrider från 1500- och 1600-talen alltifrån den
anti-nomistiska, osiandriska o. s. v., den andligen fattigaste synpunkt,
som öfver hufvud taget kunde anläggas beträffande en rörelse
1 Mosheim, loc. cit. pag. 945, not h.
■ Bosse, Art. Baumgarten i PRE3 II, s. 466.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
