Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOCtI OCH PIETISM
67
sådan som pietismen. Så väl om stilen som om innehållet i
Baumgartens skrift får man någon föreställning i följande ord:
»Die so genanten pietistischen Streitigkeiten sind theils
durch Phil. Jac. Speners collegia pietatis und Erbauungsstunden,
auch Pia desideria und verschiedene andere Schriften, theils
durch einige 1689 zu Leipzig von Magistris gehaltene
theologische collegia und Uebungen der Gotseligkeit, auch Joh. Bened.
Carpzovs Widerspruch dagegen, theils durch Christ. Thomasii
Vorlesungen und Schriften, theils durch verschiedener
schwer-merischer Leute Unruhen und derselben gar zu harte oder
gelinde Beurtheilungen veranlasset worden und haben sich gar
schnei weit ausgebreitet.»1
Följer så ett naket registrerande af en rad tvistepunkter.
Det är svårt att finna en torftigare framställning, och om
försök till historisk uppfattning kan icke heller i fråga om pietismen
bli tal. Jämfördt med Walchs och Mosheims arbeten betecknar
Baumgartens Abris en tillbakagång. Ett »Abriss» af Walch
eller Mosheim skulle otvifvelaktigt, om också än kortare, fått
ett annat innehåll.
Resultatet af öfvergångsteologiens befattning med pietismen
är sålunda, om vi mäta det efter Walchs (och Mosheims)
arbeten, en begynnande, för öfrigt för långa tider grundläggande
utforskning af pietismens historia och därtill aktningsvärda
försök till en billig och rättvis uppskattning, hvilken dock
tillsvidare kommer blott den konservativa pietismen till del och äfven
denna, blott emedan den tolkas och uppfattas såsom
väsentligen ortodox.
3. Upplysningsteologien eller neologien.
Nya synpunkter på pietismen i dess helhet och ej minst
på dess radikala yttringar samt dessa närstående företeelser
anläggas af neologien och rationalismen.2 Under ett bestämdare
inflytande af upplysningsidéerna, främjadt genom lifligare
förbindelser mellan England och Holland, utvecklar sig sakta men
1 Baümgartfn a. a. s. 308.
■ För det närmast följande hänvisas till Stephan, a. a. s. 59 ff. Jfr Loofs
Grundlinien § 302 f. Kurtz-Tschackert, Lehrbuch s. 358 f. H. Hoffmann,
Die Theologie Semlers, s. 6—21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
