Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
E. LINDERHOLM
lan teologi och religion och inom religionen mellan officiell och
privat sådan. Yttermera har hans blick öppnats för de
teologiska och religiösa tankarnas och åskådningarnas mångfald och
växling och det naturliga och berättigade i detta.1 I sin
högligen intressanta Lebensbeschreibung yttrar Semler härom:
»Immer mehr also gab ich es bey mir zu, dass in der kirchlichen
Theologie viele Veränderungen enstehen könten oder müsten,
ohne dass der christlichen Religion und allem noch so sehr
gewünschten Privatgebrauch derselben ein Schaden und Hindernis
verursachet wurde... Die Privatreligion, eigne Erbauung und
Andacht, bliebe jedem Christen frey, mochte er Taulerum, die teutsche
Theologie, Thomas a Kempis, Arnds Bücher, lieber lesen und
brauchen, als die vorgeschriebenen Kirchengebete und andre
erbauliche Bücher der jüngern Zeit.»2 Med kyrklig ordning och sed
förenas denna privatreligion hos Semler på det sättet, att
»pri-vati» icke kunna anses äga rätt att angripa och som »babelsk»
eller antikristlig utropa den officiella tron eller stifta lag för
öfriga med denna tro tillfredsställda kristna.3
Semler förnekar naturligtvis äfven i sin senare åskådning
tillvaron af direkta gudomliga inverkningar och uppenbarelser.4
Men icke förty intar Semler äfven härutinnan en helt annan
ståndpunkt än förut. Han inser nu, att dessa, som han förut
utan vidare förkastat som fanatici, haft och hafva en uppgift i
den stora religiösa utvecklingen och att deras åskådning icke,
som han förut menat i »Vorrede», är utan moralisk frukt. Han
yttrar själf härom: »Ich bemerkte besonders, dass diese andre
Partey vernemlich auf practisches Christentum, practische
Religion, dringe und treibe, und ich konte in diesem Gesuch oder
Verlangen eben so wenig etwas ungerechtes und gefärliches
finden, als so viele warme Freunde der christlichen so
wohlthäti-gen, so wirksamen und fruchtbaren Religion».5 Och på ett
annat ställe yttrar han: »Auch diese Leute bleiben, bey noch so
oft und immer fehlschlagender Hofnung, für sich zufriedene, stille,
eingezogene Leute. . . Sie machen eine besondre Classe aus,
1 Hoffmann a. a. s. 50 ff.
2 Lebensbeschreibimg II, s. 69.
3 Lebensbeschreibung II, s. 69.
4 Se t. ex. Lebensbeschreibung II, s. 68, om Kotteri och Drabicii
uppenbarelser. Om Semlers senare uppfattning af Skriften, se Lebensbeschreibung,,
II, 135 ff.
" Lebensbeschreibung II, s. 69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
