Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
bekväm kristendom, gjort anspråk på att vara äkta kristna,
skulle känna sig förbittrade på en så allvarlig och kräfvande
kristendom samt gifva dess efterföljare smädenaninet pietister.
Så var det Speners collegia pietatis, som blefvo den speciella
anledningen till det pietistiska väsendet. Man företog sig ock
att efterapa Speners företag men ägde därvid icke hans klokhet
och måttfullhet, stundom ej heller hans oegennytta och
redlighet. Häraf följde med konventiklarna förringande af
gudstjänsten, andligt högmod och splittring samt äfven oriktiga begrepp
om kristendomens väsen, och konventikelbesökandet blef enda
kännemärket på en sann kristendom. Hufvudanledningen till
de pietistiska striderna ser Planck sålunda i konventiklarna.1
Hos Spener finner Planck dock ingen skuld till denna
utveckling. »Dieser Mann muss immer von den übrigen Pietisten
besonders unterschieden werden, ungeachtet er in ihrer Geschichte
immer zu erst genannt werden muss, denn bei ihm war es
gewiss, so weit Menschen nur urtheilen können, die reinste
Frömmigkeit, die jeden seiner Schritte leitete, und ihm auch allein
in jede der Neuerungen, die er anfieng, hineinführte.»2
Medan man eljest i allmänhet så godt som identifierat
Spener och pietismen, tenderar Planck till en annan öfverdrift och
söker nästan isolera Spener från pietismens historia. Detta står
emellertid tillsamman med en bestämd förtjänst i Plancks
framställning, nämligen hans starka betonande •— långt starkare än
Spittlers — af Franckes och i allmänhet af den hallensiska
pietismens betydelse. Planck sätter t. o. m. i fråga, om icke
Francke rent af förtjänar första platsen i st. f. Spener. Att den
energiske, något härsklystne, men med naturliga chefsegenskaper
utrustade Francke, jämte sina likasinnade vänner, den mera
all-mänbildade och liberale men tillbakadragne Paul Anton och
den äldre betänksamme och lärde Breithaupt, blefvo fästa vid
det nya universitetet i Halle, nära det antipietistiska Leipzig,
finner Planck med rätta afgörande för pietismens fasta
grundläggning och säkrare utveckling, ehuru han icke inlåter sig på
en analys af den hallensiska pietismens egenart.3 I öfrigt finner
han i ortodoxiens förföljelse en synnerligen viktig orsak till
pietismens hastiga och starka spridning. Män som B. och S. B.
1 A. a. s. 186—196.
2 Ibdm s. 184.
3 Ibdm s. 197—209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
