Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM 8 1
älskande och likasinnade män som Chr. Scriver och den i svensk
tjänst stående med Spener nära förbundne
generalsuperintendenten i Livland Joh. Fischer. Dessa och andra fingo dock
mindre betydelse. Spener, som för öfrigt erhåller idel loford
och utrustas med de yppersta personliga egenskaper och
fullkomligheter, är det, som, också utan verkligt sammanhang med
Labadismen,1 gifvit upphof till den pietistiska rörelsen och
därmed fått den betydelse, att man frän honom kunde räkna en
ny period i den lutherska kyrkans historia. Speners collegia
pietatis, hans Pia desideria, hans häfdande af det andliga
prästadömet och kritik af theologia irregenitorum nämnas med
sympati, men med framhållande af de vidtgående konsekvenserna.
I Sachsen hindrad såväl af rådande kyrkliga förhållanden som
af personlig motvilja och där liksom i Berlin skarpt angripen
hade Spener likväl efter sin bortgång omsider fått ett enstämmigt
erkännande.2
Sitt omdöme om Spener sammanfattar Henke sålunda:
»Ihm vornehmlich war es zuzuschreiben, wenn seitdem das
Christenthum in seiner höhern Beziehung und Würde, als eine
Angelegenheit des Herzens und Lebens, richtiger erkannt und
höher geschätzt, die Unterweisungsart in demselben fasslicher
und fruchtbarer eingerichtet, das theologische Studium von
eitler Formelnwissenschaft, Spitzfindigkeit und Streitkunst auf
gemeinnützlichere und wichtigere Dinge hingewandt, die
Lehr-freyheit erweitert, der Gebrauch und die Verbesserung der
Muttersprache befördert ward.»8
I öfrigt framhållas Speners förtjänster om katekisation och
konfirmation, hans kraf ej blott på prästernas »musterhafte Sitten»
utan ock »innere Gemüthsreinigkeit» samt erkännande af
församlingarnas eller det tredje ståndets rätt i kyrkliga ting.4
I motsats till Spittler lägger Henke mindre vikt vid den
hallensiska pietismen. Francke berömmes emellertid för sina
bibelexegetiska arbeten i praktisk riktning och framförallt för
sitt storartade Waisenhaus, grundadt »ohne eine andre Hülfe,
als die ihm sein heldenmtithiges Vertrauen auf Gott gewährte»,
samt slutligen äfven för sitt varma missionsintresse. »Unstreitig
1 Henke, a. a. s. 340.
2 Ibdm s. 513 — 518.
3 Ibdm s. 519.
4 Ibdm s. 519 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
