Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM
8 1
Spener auf als Lehrer eben in dieser Kirche, ein Mann von
Einsichten und Kenntnissen, an Sanftmutb, Duldsamkeit und
Liebe für Menschen, ein wahrhaftiger Nachfolger dessen, den
er von ganzer Seele verehrte. Er sähe an das arme verlassene,
irregeführte Volk, und ihn jammerte desselben. Er sähe an das
Schulgezänk, das Poltern und Toben seiner Amtsbrüder, und —
er verachtete es . . . Er redete darüber in Schriften zu seinen
Amtsgenossen und wurde herabgewürdigt und verketzert.»1
I samma patetiska ordalag tecknas äfven Francke. Sålänge
blott är fråga om personliga egenskaper, om syften och afsikter,
om »die religiöse Stimmung», flödar författarens beröm och
hopas fullkomligheterna som i en helgonbiografi.
Sä snart åter blir fråga om Speners »Religionstheori», om
pietismens religiösa åskådning, formar sig författarens
framställning till en ingående kritik af hela den pietistiska uppfattningen,
en kritik, som tillika förträffligt återger rationalismens egen
åskådning:
Spener är ortodox. »Sein religiöses System ist ohne
bedeutende Zusätze der echt lutherische Lehrbegriff.» Skillnaden
är blott den, att systemet hos Spener är ej blott en hufvudets
och munnens, utan en hjärtats och lifvets sak. Den dåtida äkte
pietisten afvek från den äktortodoxe lutheranen blott i mera
yttre ting och i framställningens metod och form. Att Spener
tog den »Religionstheorie», som förelåg, och ej gaf ett nytt
system, kan dock ej räknas honom till klander, ty detta var icke
en mans verk, och i hvarje fall saknade han de förarbeten och
hjälpmedel, som först en senare utveckling gifvit.2
I den Spenerska pietismens »Religionstheori» finner Krause
trenne hufvudfel, ur hvilka alla öfriga kunna härledas, nämligen
dess uppfattning af människans natur, dess lära om omvändelsen
samt dess »Jesuskult». Pietismens första fel är dess öfvertagna
lära om den mänskliga naturens fördärf hos släktet och den
enskilde, hvilken lära innebär ett misskännande af den mänskliga
naturen som sådan.3 Häraf följa åter »jene strengen Erklärungen
und Forderungen tiber Busse und Bekehrung oder christliches
Besserwerden», utan sinne för människornas, olikhet till karaktär,
temperament och sedligt tillstånd.4 Härtill kommer såsom det
1 A. a. s. 36 f.
5 Ibdm s. 48—52.
3 Ibdm s. 52 f.
4 Ibdm s. 56 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
