- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
93

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEOLOGI OCH PIETISM 8 1

stora fara, ty intet leder så lätt vilse som känslan, om icke
förståndet samtidigt skärpes.1

Härmed vore dock icke sagdt, att det icke fanns något godt
i Speners religiositet eller lärosätt. Spener kände sin tids brist
och träffade det rätta medlet, då han litade till känslan. Vi
måste söka andra medel. Hade Spener lefvat nu, skulle äfven
han ha tänkt annorlunda och talat som sin efterträdare Spalding.
Man föraktar ej sin farfar därför, att man ej går i hans kläder.
Tyget kan vara bra, men snittet måste ändras efter tidens smak.
»Der Stoff also, die Hauptsache des Pietismus, in so fern sie
Religiosität ist, wird von keinem Vernünftigen herabgewürdiget
werden. Aber die Form... kann unbeschadet der guten Sache
getadelt, geändert, nach Zeit und Umständen und Bedürfnissen
umgewandelt werden.»2 Också utan pietism kan det här i
världen gifvas ren och välgörande kristendom. Jesus Kristus
var ingen pietist, men religiös i detta ords allra värdigaste och
ädlaste mening.3

Det relativa erkännande, som trots ali kritik förmärkes hos
Krause, möter åtminstone till en tid äfven hos
vulgärrationalismens representanter. Dessas ställning till pietismen synes
karakteriseras å ena sidan af en växande animositet och
förbittring mot den nya ju längre dess mer inflytelserika moderna
pietismen,4 å andra sidan åter af en mildare betraktelse af den
gamla spenerska pietismen, som onekligen omsider lägges
tillrätta en smula efter rationalismens hufvud och följaktligen dess
lättare spelas ut mot den moderna pietismen.

Så yttrar sig Königsbergsprofessorn J. S. VATER i en 1812
utgifven mindre skrift Uber Mysticismus und Protestantisinus
ganska erkännande om den äldre pietismens båda främsta män:
»Als Hersteller des religiösen Sinns, des Eifers für religiöses

1 Krause, a. a. s. 66 f. Jfr s. 212 f.

- Ibdm s. 94.

3 Ibdm s. 72, 73.

4 Se G. Frank, a. a.’i Hist. Taschenbuch 1887, s. 264 ff. Prof härpå
finner man exempelvis i J. Fr. Röhr’s Kritische Prediger-Bibliothek 1819
ff. och framför allt i rationalismens hufvudorgan Allgemeine Kirchen-Zeitung
1822 ff. I 1830 års årgång s. 71 ff. säges sålunda, att K. G. W. Theile i
en skrift, betitlad Christus und die Vernunft, »recht schön» häfdat pietismens
förvandtskap »mit dem Demagogismus». Det vore ett faktum, att det »unter
unseren neuen Frömmlern» gåfves många forna demagoger och att t. o. m.
en Sand hörde till dessa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free