Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. LINDERHOLM
sig denna trons pietism, som han till skillnad från munkväsendets
botgörarpietism nämner evangelisk, på dogmerna om Adams fall,
arfsynden och Kristi dessa försonande offerdöd samt
rättfärdiggörelsen genom tron allena. För att angripa pietismen från
själfva grunden är det, han därför företar en undersökning om
Skriftens och den gammalkristna kyrkans rätta åskådning i dessa
ting och ger sitt lärda antipietistiska verk den betecknande
titeln: -»Die Grundlage des evangelischen Pietismus oder die
Lehren von Adams Fall, der Erbsünde und dem Opfer Christi.»1
Detta försök att komma pietismen till lifs kan betecknas
såsom rent af förtvifladt. Det framhölls ock snart i Ev.
Kirchenzeitungr,2 att det vore ovetenskapligt och oriktigt att såsom
Bretschneider identifiera pietismen med fasthållandet af nämnda
dogmatiska läropunkter. Aldrig hade man i teologien med
pietismen förstått dessa urgamla kyrkliga läropunkter. Bretschneider
hade angripit icke så mycket pietismens som den evangeliska
kyrkans grundvalar.
Det tjänar till intet att i detalj söka skipa rättvisa mellan
pietismen ocn den kritik, som vederfors densamma af den senare
utpräglade rationalismen. Starkast är dess position gent emot
samtidens pietism, där den för besinningens och det sedliga
krafvets talan liksom ock den fria teologiska forskningens. Då
rationalismens anhängare såsom ett hufvudfel hos 1800-talets
pietism klandra dess nära förening med ortodoxien och tydligen
anse den äldre pietismens hållning mot sin tids ortodoxi såsom
något för pietismen i alla tider normalt och anse förbindelsen
med ortodoxien såsom ett affall från den i dogmatiskt
hänseende förment friare äldre pietismen, så förbise de, att hela
det religiösa och teologiska läget just genom deras eget
framträdande och radikala utveckling så förskjutits, att den nya
pietismens närmande till ortodoxien var mycket naturligt och
i full öfverensstämmelse med dess nedärfda dogmatiska
ståndpunkt. Oförmärkt kommer därför kritiken slutligen att, såsom
särskildt hos Bretschneider, gälla hela den kyrkligt traditionella
åskådningen i soteriologiskt hänseende och drabba äfven Luther
och reformationens män, ehuru detta nödtorftigt fördöljes genom
angreppets riktande mot pietismen.
Hvad angår den äldre pietismen, har den rationalistiska teo-
1 Arbetet är tryckt i Leipzig 1833 och omfattar 426 ss.
2 1837, n:o 19, sp. 145 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
