Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM 8 1
logien just ingenting åtgjort för dess utforskning eller för ett
säkrare historiskt förstående af densamma. Därtill saknade den
både förmåga och intresse.
Om rationalismen det oaktadt mäktigt bidragit till ett
klarare förstående af pietismens ställning och uppgift i den nya
tidens religiösa totalutveckling, synes mig detta bero mindre
därpå, att den själf positivt arbetat pä denna historiska
uppgifts lösning, än därpå, att den genom sin blotta tillvaro och sin
egen såväl från ortodoxi som pietism radikalt afvikande
religiositet och teologi gifvit forskningen ett nytt jämförelsematerial,
en ny aflägsnare utsiktspunkt och därför ett helt nytt perspektiv
på såväl pietismen som ortodoxien. Inför rationalismens
avancerade åskådning förminskas den gamla, ursprungligen som
oförsonlig ansedda motsatsen mellan ortodoxi och pietism och
reduceras till måttliga proportioner. Likaså närmas de olika
pietistiska fraktionerna till hvarandra såsom i grunden besläktade.
Rationalismen förkastar såväl den konservativa som den
radikala pietismen.
Såsom redan antydts, berodde detta till någon del på de
timade förvillelserna inom den nya pietismen. Men äfven denna
kunde i längden icke identifieras uteslutande med dylika utväxter
på dess stam. Det absoluta fördömandet af allt hvad pietism
hette bottnade i en grundväsentlig olikhet i uppfattningen af
religion och kristen tro öfver hufvud taget. Här stodo emot
hvarandra två åskådningar, som ömsesidigt uteslöto hvarandra.
A ena sidan se vi i pietismen det djupa synd- och
skuld-medvetandets och den gudomliga återlösningens religion,
tvifvelsutan ensidig och med på många lifsområden lörlorad blick för
det mänskliga och naturliga och för det kritiska tänkandets rätt
och uppgift äfven på trons område, men dock trots allt detta i
afgjord släkt med urkristen religiositet och åskådning och likaså
med den västerländska kristenhetens största heroer som en
Augustinus och Luther, något som icke undgick motpartens män.
A andra sidan lia vi i rationalismen den nya religiositetstyp,
som växt fram på upplysningsidéernas grund och alltigenom
bestämts af dess nya stämning och själfkänsla i etiskt och religiöst
hänseende. Resultatet blir en starkt optimistisk själffrälsningens
lagreligion.
Det är klart, att äfven denna, sådan totalutvecklingen
gestaltat sig, hade sin stora mission såsom en representant för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
