Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI OCH PIETISM 8 1
till denna, att man kan beteckna den som fientlig.1 Äfven om
man icke ägde ett enda uttalande af Schleiermacher om
pietismen, borde ett dylikt uttalande vara tämligen öfverflödigt.
I ungdomsåren hade Schleiermacher genom herrnhutismen
lärt känna det väsentliga äfven af den pietistiska fromheten,
och detta intryck följde honom genom hela lifvet och
framträder äfven i hans teologi.2 Schleiermachers teologi är i själfva
verket till sin grundåskådning och metod otänkbar utan det
religiösa utvecklingsarbete, som gått förut i pietismen, och trots
ali olikhet i öfrigt ges det därför starka beröringspunkter mellan
pietismen och Schleiermachers åskådning.
Man bör härvid erinra sig, att det i pietismen försiggått
en det religiösa lifvets frigörelse från dess tidigare objektivitet.
Lifvet själft får, särdeles i den radikala pietismen, ett högre
värde framför allt med hänsyn till den religiösa kunskapen.
Detta framträder synnerligen starkt i förkastandet af
theolo-gia irregenitorum och häfdandet af den nya födelsen såsom
en nödvändig betingelse för en verkligt religiös upplysning och
teologisk insikt, hvilka sålunda kunna finnas blott som en frukt
af det religiösa lifvet själft. Härigenom måste, för så vidt jag
kan se, pietismen anses ha direkt förberedt Schleiermachers
ståndpunkt, då han går ett steg längre och just ur det religiösa
lifvet eller, som det hos honom heter, det fromma
själfmedve-tandet, härleder hela trossystemet med alla dess utsagor om
Gud och världen.3 Då Schleiermacher vidare bestämmer
religionens väsen som en känsla af absolut beroende af Gud4 och
sålunda i motsats till både ortodoxi och rationalism gör
religionen närmast till en känslans sak, så är detta en ny
beröringspunkt med pietismen, äfven om denna icke kan betraktas såsom
uteslutande känsloreligion. En annan, synnerligen viktig,
beröringspunkt föreligger, då Schleiermacher såväl i Reden über die
1 Mot F. Kattenbusch, Von Schleiermacher zu Ritschi. s. 6.
2 G. Frank, Gesch. der prot. Theologie, IV, s. 197. Jfr R. Otto,
Rückblick, pag. XVII i hans Ed. af Schleiermachers Reden über die Religion.
3 Se Schleiermacher, Der christliche Glaube. Andra uppl. af 1830.
I> § i), 31, 32 ft- Jfr Schleiermachers sändebref tili v. Cölln och D.
Schulz 1831, Werke I: 5, s. 676, där det heter: »Ich bin mir bewusst, den
Glaubensinhalt des Christenthums immer nur auf die Grundthatsache
desselben und aicf die innere Erjahrung von dieser Thatsache zurückgeführt
zu haben*.
1 Der christi. Glaube, I, § 3 och 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
