Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
F.. LINDERHOLM
Här stod pietismen på en principiellt annan ståndpunkt, hvilken
den icke utan att uppgifva sig själf kunde frångå. Det var icke
heller dess historiska uppgift att inlåta sig på ett dylikt företag.
Märklins kritik af pietismen från dogmatisk synpunkt1 kan
saklöst förbigås, då den — själf erkännande, att pietismen i allt
väsentligt vidhåller kyrkans traderade lära — träffar kyrkan lika
mycket som pietismen, och det för öfrigt, såsom J. A. Dornet’2
riktigt erinrade beträffande Märklins kritik, är ett metodiskt fel
att öfver hufvud angripa pietismen från dogmatisk synpunkt.
Ojämförligt mera träffande och värdefullare är Märklins
kritik af pietismen från etisk synpunkt.3 Äfven här anklagar han
den för att icke mäkta förinnerliga det objektivt gifna. Märklin
medger, att Guds rike såsom det högsta goda — det enda
begrepp, hvilket enligt hans mening kan läggas till grund för den
kristliga etikens system — spelar en stor roll i pietismen, och
att det i pietismen kräfves, att det sedliga handlandet skall främja
Guds rike. Han medger ock, att pietismen, då den leder det
sedliga handlandet tillbaka till den nya födelsen eller tron, äger
en enhetlig inre princip för detta. Men felet är, att denna
princip icke förinnerligas. »Ueberall nämlich wo es auf das
Princip des Handelns ankommt, sehen wir den Pietismus das Sittliche
doch stets wieder nur als den dem Menschen von aussen her
in der Form des Gebots vorgehaltenen göttlichen Willen
auffassen, zu dem er sich nur in dem Verhältniss der schuldigen
Unterwerfung unter seine objektive Auktorität weiss».4 Vidare
uppfattar pietismen Guds rike såsom betydande blott det
religiösa samlifvet, medan Märklin förmenar, att det i sin egentliga
betydelse måste uppfattas såsom människornas fullkomliga etiska
gemenskap.5
Tvifvelsutan har Märklin härmed riktigt karakteriserat sin
tids pietism från den angifna synpunkten och tillika anlagt en
alltfort viktig kritisk synpunkt på pietismen. Men det bör
tillläggas, att pietismen visserligen icke stod ensam om sin
ståndpunkt. Sålunda protesterar en af förmedlingsteologiens män,J.
A. DoRNER, uttryckligen emot Märklins häfdande af det auto-
1 Märklin, a. a. s. 45—174.
2 Theot. Studien und Kritiken, 1840: 1, s. 154, 172.
s A. a. s. 173—269.
4 Ibdm s. 188.
6 Ibdm s. 191 —194.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
