Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pi et i sm
117
Marklin har i sin kritik af den moderna pietismen med
hänsyn till dess etiska ståndpunkt och förhållande till ortodoxien
anlagt samma synpunkter som rationalismen, likvisst med
ojämförligt djupare insikt i pietismens väsen och förtjänster midt i
alla verkliga och förmenta fel. Det är riktigt, att den moderna
pietismen har en helt annan ställning än den äldre. Men både
rationalism och spekulativ teologi ha förgätit, att det allmänna
religiösa och teologiska läget, såsom redan antydts, så
förändrats, att pietismens naturliga uppgift och ställning med
nödvändighet måst bli en annan.
I sin framställning af den äldre pietismen har Märklin
gifvit ett alltfort värdefullt bidrag till dess karakteristik, i
väsentliga punkter träffat det riktiga och föregripit den moderna
uppfattningen. I sin helhet är hans verk den skarpaste och
grundligaste kritik af principiell natur, som dittills presterats, och fråga
är, om den ens sedan öfverträffats.
8. Väckelseteologien.
Jämsides med den spekulativa teologien växte den s. k.
väckelseteologien fram1 i sammanhang med det religiösa lifvets
mäktiga uppvaknande, än i samband med kvarlefvande rester
af den äldre pietismen, än i närmare anslutning till kyrkolifvet
såsom hos Claus Harms, än i nära anslutning till Schleiermacher,
ty rent pietistisk var den stora väckelsen icke.2
De mera framstående män, som låta räkna sig till
väckelseteologien, äro de kända teologerna Aug. Neander, Aug.
Tho-luck, Ferd. Guericke, E. W. Hengstenberg och den framstående
predikanten W. Hossbach. Neander och Tholuck kunna dock
räknas hit blott i sina yngre år och sin första verksamhet.
Senare hafva de öfvergått till andra ståndpunkter och skall deras
1 Jfr Stephan, a. a. s. 217, s. 220.
2 Något mera än ett sådant allmänt samband med den stora väckelsen
synes mig icke böra inläggas i denna tämligen nya terminologi, och ordet
väckelseteologi är kanske icke riktigt lyckligt funnet. En enhetlig, bestående
skola, som lämpligen borde ha detta namn, kan icke påvisas. Med nu gjorda
förtydligande och förbehåll torde beteckningen likväl kunna användas och
därunder sammanföras några namn och arbeten, som det eljes faller sig svårt
att utan alltför starka kronologiska afvikelser ge en naturlig plats i denna
framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
