Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
] 7,2
e. linderholm
Gerhard och Val. Andreae, men genomfördes först af Spener.
Med honom börjar en ny epok för det kristliga lifvet i den
lutherska kyrkan, i det han söker göra så teologi som religion
»till en hjärtats angelägenhet». Guericke finner Spener vara nog
så ortodox. Han hade »icke nekat, att sanningen kan bära
frukt, äfven om den framställes af en opånyttfödd» och
»ingalunda gjort evangelii och sakramentens objektiva kraft beroende
af de andliges sinnesförfattning». Speners lära om det allmänna
andliga prästadömet får passera och likaså hans visligt ledda
konventiklar. Sedermera förvändes och missbrukades Speners
lära och afsikter.1 — Guerickes synpunkter erinra om den äldre
kritikens. Själf är han en pietistisk ortodox. Hans arbete skulle
icke ha nämnts, om han icke, såsom vi skola se, vore ett
utmärkt exempel på den utveckling till sträng kyrklighet och
kon-fessionalism, som ju längre dess mer kommer att försiggå på
väckelsens marker.
Äfven den berömde E. W. HENGSTENBERG är en exponent
för denna utveckling. I den af honom redigerade Evangelische
Kirchen-Zeitung recenserades Guerickes biografi öfver Francke
under synnerligt beröm för dess rena ton.2 I samma årgång
anmäles mycket gillande en nyutgifven upplaga af Speners
Sendschreiben af 1677.3 I följande årgång betecknas i en längre
anmälan W. Hossbachs biografi öfver Spener som »eine
besonders erfreuliche Erscheinung». Spener synes anmälaren vara
ett välsignadt redskap i Herrens tjänst till ett renare
evangeliums utbredning. Den spenerska pietismen befinnes väsentligen
ortodox, och riktigt var, att en Petersen och Dippel icke räknats
dit. Beträffande adiafora såsom kortspel, dans och teater
befinnes Hossbachs liberala uppfattning ohållbar och häfdas
pietismens strängare åskådning.4
Af större intresse äro ett par senare artiklar i
Hengsten-bergs tidskrift. Då Fritzsches skrift Ueber Mysticismus und
Pietismus utkommit, publicerades i tidskriften under titel: Der reelle
Unglaube und der vorgebliche Mysticismus0 en synnerligen skarp
1 Guericke, a. a. s. 1—13, 331—333.
2 Ev. KZ. 1828, sp. 337.
3 Ev. KZ. 1828, sp. 769.
1 Ev. KZ. 1829, sp. 73 ff.
’- Ev. KZ. 1833, sp. 521 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>