- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
128

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

e. lind er ho lm

nya konfessionalismen. Men då mot slutet af 1830-talet denna
börjar växa sig stark och suga upp pietismen, beror detta af
flera djupt liggande och samverkande orsaker, hvilka voro af
dels vetenskapligt kulturell, dels religiös och dels politisk, resp.
kyrkopolitisk natur.

Med 1830-talet ingick en ny tid i den allmänna
utvecklingen. Såväl romantiken som den hegelska filosofien, i hvilka
båda kristendom och kultur ännu, men för sista gången, enats
till ett helt, störta samman. Kristendom och vetenskap gå isär,
och en afkristningens tid ingår som aldrig förut. Denna nya
radikala förändring i det allmänna tänkandet, genom Strauss
märkbar äfven inom teologien själf, måste med nödvändighet verka
i konservativ riktning på de af rörelsen berörda eller den gamla
tron närstående.

Flerfaldiga faktorer af positiv art verka åt samma håll och
ge den nya rörelsen en bestämd riktning. I hela den andliga
utvecklingen under seklets första decennier hade ju legat en
restaurerande tendens och särdeles var detta fallet med
pietismen och den nya väckelsen i dess helhet. Liksom hvarje
allmännare och större väckelse bar äfven denna inom sig en inre
drift till klarhet och konsolidering såväl i teoretiskt-dogmatiskt
som i praktiskt-kyrkligt hänseende. Och då den icke själf äger
nödiga resurser härför, ligger det i sakens natur, att den
generation, som upplefver 1830-talets religiösa kris, för att få fasta
hållpunkter för sitt tänkande och arbete, ser den enklaste och
säkraste räddningen i en återgång till fädernas tro och
kyrko-lif och de gamla symbolerna.

Häri styrkes den af det nya historiska intresse och den
ve-neration för gångna tiders tankar och lifsformer, som väckts till
lif såväl af romantiken som hegelianismen. För Luther och
reformatorerna hade 1817 års jubelfest visat och uppväckt ett
betydelsefullt intresse samt föranledt ett nytt studium af Luthers
skrifter. Härtill kom en allmän politik, som genom sin
konservatism gynnade en konfessionell nybildning. Det
hänsynslösa genomförandet i Preussen af den 1817 inaugurerade
unionen mellan lutheraner och reformerta väckte också de slumrande
konfessionella instinkterna till nytt lif. Sålunda samverkade en
mångfald högst betydande faktorer till skapande af en ny kon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free