Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pietism
1 53
doxe Ad. Philippi, Theödos. Harnack och J. H. Kürtz.
Samtliga dessa kunna anses utgöra den mera extrema gruppen
inom den nyortodoxa konfessionalismen.
En mindre partipräglad, mera moderat och af starkare känsla
för repristinationens vetenskapliga svårigheter utmärkt grupp
företrädes af Aug. Kahnis, Fr. Ii. R. von Frank och den något
yngre O. ZöCKLER, hvilka väl kunna anses stå
förmedlingsteologien närmast.
En tredje, för vårt ändamål mindre viktig ståndpunkt
representeras af konfessionalismens mest originelle, i
försoningsläran nog så heterodoxe teolog, J. Chr. K. von Hofmann, som,
särdeles genom sin med Schleiermachers metod besläktade
härledning af de dogmatiska utsagorna, gjorde allvar af
konfessionalismens ursprungliga reformprogram, sökande »eine neue Weise,
alte Wahrheit zu lehren». Till von Hofmann slöt sig Fr.
DELITZSCH och senare, mera själfständigt, E. CHR. LuTHARDT.
Efter dessa knappa erinringar om den nyortodoxa
konfessionalismens allmänna kynne samt olika grupper och
representanter följer att bese dess uppfattning af pietismen. Alltför
stora öfverraskningar äro vi efter det sagda förskonade för, och
vi kunna på förhand säga oss, i hvad riktning denna skolas
omdömen skola gå, hvilket emellertid icke utesluter att kritikens
formulering kan erbjuda åtskilligt af intresse.
Redan i den nyortodoxa konfessionalismens ofvan omförmälda
program (s. 4) gafs rent besked om ställningen till den samtida
pietismen. Man befunne sig i den bestämdaste motsats till allt
slags separatistiskt väsen, hvilket man skulle bekämpa, särdeles
rationalismen, den mystiskt-pietistiska riktningen och den lärda
teologiska skolan. »Auch jene sogenannte Frömmigkeit können
wir nur als eine Abirrung, als etwas von unserer Sache völlig
Geschiedenes betrachten. . . Das Princip des pietistischen
Separatismus verwerfen wir, und zwar so entschieden wie den
Rationalismus». Här har alltså äfven den nyortodoxa
konfessionalismen proklamerat sin brytning med pietismen, ehuru det bör
nämnas, att man synes ha varit villig att tolerera en befintlig
kyrklig pietism: »Kirchlein in der Kirche mag es geben, wenn
sie nur wie Glieder hangen an einem Leibe».
Beträffande den nyortodoxa konfessionalismens uppfattning
af den äldre pietismen intresserar det oss närmast att lära känna
den katolicerande riktningens tankar. Vi vända oss då till Klie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
