- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
141

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

teologi och pietism 1 53

tisk riktning, hvilken senare, såsom naturligt var inför den gifna
uppgiften, blef något öfvervägande. I det hela vägde de dock
ännu jämt.1

Sådant var läget, då tvänne främmande element kommo till
och skärpte dessa motsatser. Det ena var den absoluta
furstemakten och den af densamma häfdade territorialismen, som
förvandlade kyrkan till en del af statslifvet, kyrkotjänsterna till
statstjänster och teologerna till en trätande republik af lärda.
Det var ortodoxiens fel, att den gick med på detta system i
kampen mot »Enthusiasterei» och antinomism och nomistiskt
försökte främja Guds kyrka med medel, som hörde till staten
och polisen.2

Men — och härmed börjar Kliefoth sin ampra kritik
af pietismen — den antinomistiska riktningen har intet att säga.
Vid samma tid, som ortodoxien gaf sig i territorialismens våld,
trängde utifrån den spenerska riktningen in i den lutherska
kyrkan, anslöt sig till de tidigare antinomistiska tendenserna,
samlade dem, lyfte dem vidt öfver deras dittillsvarande ståndpunkt
och gaf dem en bestämd riktning. Det hade blifvit tradition
att betrakta den spenerska riktningen uteslutande som en
lifs-förnyelse inom den lutherska kyrkan, ehuru man, liksom nu
Göt-tingerfakulteten, i samma andedrag måste tillägga, att den totalt
misslyckats. Redan detta gör det sannolikt, att den haft en
annan betydelse för denna kyrka. Kliefoth sammanfattar
därpå i några synnerligen karaktäristiska och klart preciserade
satser sin uppfattning af den äldre pietistiska riktningen:

»Der Herr», yttrar han, »wolle es ihr vergelten, dass sie
viele Seelen ’erweckt’ und ’belebt’ hat; aber das geschichtliche
Leben der lutherischen Kirche hat sie nicht erweckt, sondern
zersetzt und zerrissen. Spener verhält sich zu der lutherischen
Kirche wie ein exotisches Gewächs. Das er in der Doctrin
sich sehr sorglich an die lutherischen Lehrbestimmungen hält,
will wenig besagen; das Lutherthum ist eben nicht eine blosse
Doctrin, oder eine dogmatische Richtung, sondern eine
Kirchengestalt. Speners Kirchenbegriff aber, und alle seine
Anschauungen von kirchlichem Leben, kirchlichen Institutionen, kirchlichen
Mitteln und Maassnahmen sind den lutherischen Anschauungen
fremd und entgegengesetzt, sind wesentlich reformirt. Mit Spe-

1 Kirchliche Zeitschrift 1854, s. 9—20.

2 Loc. cit. s. 21.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free