- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
147

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

teologi och pietism

1 53

Lutherdomens grundlära gäller rättfärdiggörelsen af tron.
Denna hade pietismen visserligen icke bekämpat, men den hade
— och här upptager Kahnis Hengstenbergs uttalande af 1840 — \
den hade ryckt denna lära ur dess centrala ställning och
neutraliserat den. Att tron, som omfattar Kristi förtjänst, måste
vara lefvande, hade den lutherska kyrkan städse lärt. Men det,
som gör människan rättfärdig, är icke lifvet i denna tro, utan
det innehåll, som den omfattar, nämligen Kristi förtjänst.
Pietismen mätte tron efter dess subjektiva lifsbeskaffenhet. Eller
som Kahnis uttrycker satsen i sin 1861 utgifna Lutherische
Dogmatik’. »Der Pietist macht sein Verhältniss zu Gott durch
Christum von subjektiven Erfahrungen abhängig, ohne die er sich
Glauben nicht denken mag. . . Spener und die Seinen haben
der einseitigen Objektivität des Lutherthums ihrer Zeit eine
einseitige Subjektivität entgegengestellt.»1

Men icke blott lutherdomens material- utan äfven dess
for-malprincip har af pietismen trädts för nära. Det senare
därigenom att Skriften blef mera en gudomlig uppbyggelsebok än
en sanningens källa. Med pietismens likgiltighet för det
objektiva följde likgiltighet för den religiösa kunskapen och den
teologiska vetenskapen. Hvad Spener, Francke o. a. presterat i
vetenskapligt hänseende kan ej taxeras högt. Med likgiltigheten
för läran följde sådan också för bekännelsen och de
konfessionella olikheterna. Pietismen hade från början ett unionistiskt
drag.

Likaså förhöll sig pietismen indifferent till författning och
kult. Medan Kliefoth i territorialismen ser en af pietismens
förutsättningar, anser Kahnis densamma framgå ur pietismen.
Den offentliga gudstjänstens betydelse förringas till förmån för
konventiklarna. I denna likgiltighet för författning och kult,
det kyrkliga samlifvets objektiva band, framkommer pietismens
grundfel, okyrklighet.

Två ting äro för kyrkan väsentliga: hon är såsom
bärarinnan af ord och sakrament trons moder men ock en trons
gemenskap, som måste organisera sig i bekännelse, författning och
kult. Bägge dessa sidor neutraliserade pietismen genom sitt
exklusiva eftertryck på de enskildas väckelse. De ortodoxa
hade rätt, då de i pietismen sågo ett donatistiskt element.
»Öfverhufvud kan blott den, som uppgifver vår kyrkas grund-

1 Kahnis, a. a. s. 40.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free