- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
159

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om linköpings stift under förra hälften af iöoo-talet i 57

28 år i Strängnäs’ stift och Rudbeckius föga mindre i Västerås’.
Tidens handlingar bära otvetydiga vittnesbörd om Botvidi
organisatoriska förmåga, hans energi och framsynta blick för tidens
behof.

Johannes Botvidi föddes 1575 i Norrköping, där hans fader var
stadsskrifvare. Hans moder, Ingrid Göransdotter, var dotter till
en befallningsman eller fogde öfver Norrköping, Bråborg och
Brå-borgs härad under Johan III:s tid. Efter slutade skolstudier
begaf sig Joh. Botvidi 1599 till akademien i Uppsala, clar han stannade
fyra år, hvarefter han 28 år gammal med understöd från
Stockholm 1603 företog en studieresa till Tyskland. Då han året därpå
blifvit af konung Carl hemkallad, lät han prästviga sig och sattes
kort därefter i tillfälle att återvända till utlandet för att fortsätta
sina studier. Han besökte nu flera universitet och vandrade
jämväl i Holland och Frankrike, begaf sig äfven öfver till England
och idkade studier också vid Köpenhamns universitet. Riktad
med världserfarenhet och teologisk bildning återvände han omsider
1616 på sin konungs befallning till hemlandet, där han utsågs till
hofpredikant och följande år vid konungens kröning promoverades
till teologie doktor. Kort därefter blef han nämnd till
generalsuperintendent och praeses i fältkonsistoriet, blef
öfverhofpredi-kant och konung Gustaf II Adolfs biktfader. Honom följde han
sedan och deltog i alla fälttåg i Kurland, Preussen och Tyskland.
Hans efterträdare på Linköpings biskopsstol, Jonas Petri, som
jordfäste honom, meddelar i sin likpredikan öfver J. Botvidi
från dennes fälttid en episod, hvilken gifver oss en vink om med
hvilka vapen han förde kampen mot fäderneslandets fiender.
När svenskarna gingo till storm mot en höjd viel Mewe i
Västpreussen, hvilken punkt polackarna besatt, och hvarifrån dessa gjorde
de svenska trupperna stort afbräck, lågo Johannes Botvidi och
några andra fältpräster på knä i bön till Gud om hjälp. Gustaf
Adolf, som blifvit varse deras förehafvande, yttrade om aftonen
efter vunnen seger: »Herr Doktor! Det hafver intet varit ondt att
strida i dag, medan Mose stod på bergkullen och stridde med bönen ».
Han hänsyftade på 2 Mos. 17: 8—13. Sedan Johannes Botvidi af
Linköpings stifts prästerskap enhälligt blifvit kallad till dess
biskop, nämndes han af konungen till detta ämbete, hvilket han
dock ej ännu på länge kom att förvalta, enär han befalldes följa
drottning Maria Eleonora till Tyskland och därefter sändes af
konungen till Sachsen för att i vissa stift ordna kyrkoväsendet, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free