Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af iöoo-talet i 57
i Guds kunskap och ärligt lefverne». Vid den tid, då säden såddes,
borde trenne söndagar böner höjas till Gud, att han måtte välsigna
den och gifva en god årsväxt, och när om hösten skörden vore
inbärgad, borde »tre söndagar ske tacksägelse till Gud med bön,
att vi utan Guds förtörnelse henne bruka måtte». Sammaledes
finge bön och tacksägelse icke försummas clen tid fisken leker
liksom ej heller när »annat sker, som märkeligt är».
Biskopens ordnande hand förmärktes äfven i hans
anordningar beträffande prästmötena. För att egga det yngre
prästerskapet till studier lät han för dess räkning anordna en särskild
synod, som gick under namn af synodus diaconorum, hvilken
inrättning fortlefde långt efter hans tid.1 För att öfverhufvud
främja prästerskapets bokliga bildning verkade han ock för
upprättandet i stiftsstaden af ett bibliotek. Detta skulle väl närmast
komma det nyinrättade gymnasiet till godo, som var att anse
hufvudsakligen som en förberedande prästbildningsanstalt. Huru
han sökte genomföra sina principer för kyrkoväsendets ordnande
i enlighet med den instruktion, som blifvit honom gifven, framgår
bland annat af hans sätt att förrätta de visitationer, som han
utförde under sin tjänstetid. Hans afsikt hade varit att jämlikt
nämnda instruktion besöka stiftets samtliga församlingar, men
döden hindrade honom att fullfölja sitt uppsåt.
Huru öfverhufvud han vid nämnda förrättningar plägade
förfara i sina sträfvanden att främja gudaktighet och god ordning i de
kyrkliga förhållandena, torde kunna bedömas efter några exempel
från året närmast efter hans ankomst till stiftet. En Visitation,
som han då höll i Säby församling, låter oss bland annat se, huru han
sträfvade att höja prästerskapets kunskapsståndpunkt, en dylik
förrättning i Skällvik och Set. Annæ kapell, huru han verkade
som fredsdomare, umgicks med menigheten m. m., och ett exempel
från hans besök i Adelöf visar grunddragen i det program han följde
vid förrättningar af ifrågavarande slag.
Eftersom han vid visitationen i Säby fann prästerskapet från
Norra Vedbo prosteri tillstädes, begagnade han tillfället för att
lägga på dess hjärta åtskilligt af vikt för en hvar personligen
och äfven för utöfningen af deras kall. Först och främst framhöll
han, huru angeläget det var för dem att allt djupare intränga i den
heliga skrift, och han uttalade i sammanhang med denna erinran
1 Ännu 1669 omtalas en synodus comministrorum. På synod 1722
beslöts, att alltid en komminister skulle tagas till opponens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
