- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
170

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

g. westling

man. Efter tacksägelsen lät biskopen församlingen afsjunga:
»0, Gud! Vi lofve dig» etc.

Sedan mässan tagit ända, anställdes det berörda förhöret
med drängar, gossar, pigor och fäntor. Därom säger biskopen i
protokollet: »Efter de voro mycket blyga, lät jag dem läsa hvar sitt
stycke i catechismo utan utläggning och tvingade dem intet, ej
heller gaf dem hård ord, att icke tal skulle utgå: »Jag är för
mycket sträng, och sedan skulle de i andra socknar, som det
förmärkte, intet ställa sig in till förhör, när därpå fordras». —
Samma humanitet visade han ock annorstädes. ■— Nästföljande dag
besåg han kapellet och gaf åtskilliga föreskrifter om ändringar i
dess inredning, såsom att läktare borde uppföras, bestämda
stolsrum anvisas åt drängar, piltar och skärkarlar, »på det man kan
märka, hvilka borta äro ». På eftermiddagen tog han kyrkogården
i närmare ögonsikte, »och efter många kvinnor och män af stugorna
däromkring kommo tillstädes, lät jag välta mycken sten af
kyrkogården på båda sidorna ned vid träplanket». Biskopen
uppmanade ock folket att »rensa bort den mur, som raserades, då
kyrkogården utvidgades, så att man finge en jämn yta, där man kunde
allestädes begrafva». Då folket invände, att man icke ville
begrafva på den nyintagna delen, eftersom den icke vore invigd,
genmälte han, att därom ville han beställa nästföljande söndag.
Efter att ha tillbringat natten i klockaregården red han efter
inbjudning af pfalzgrefven Johan Casimir på tisdagen den 27 aug.
till Stegeborgs slott för att hälsa de furstliga personerna. Vid detta
besök anhöll han, att pfalzgrefven måtte låta sin fogde komma
tillstädes vid rannsakningen i Skällviks klockarestuga. På slottet
stannade han öfver till onsdagen, då han begaf sig till Skällvik,
där han först höll en predikan och därpå inställde sig i
klockarestugan. Först afhandlade han där med folket om de bägge
kyrkornas förhållande till hvarandra och höll fram, att Skällviks kyrka
allt framgent borde hållas för moderskyrka, förordade så vissa
ändringar i dess inredning och anmodade socknefolket att hålla
sig till sin egen kyrka och ej gå till kapellet, som var afsedt för Set.
Annæ församling. I den förra skulle de låta kristna sina barn,
låta viga sina brudar och begrafva sina döda. Åt kaplanen borde
klockaregården upplåtas. Den gamla klockarehustrun kunde få
ett bröd i hospitalet (det i Söderköping?) och klockaren själf
ditflyttas såsom dess skaffare (= syssloman). Folket gillade
biskopens förslag. Som en del kvinnor jämte männen infunnit sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free