- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
180

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 I 8

g. westling

vis hade kyrkoböcker förekommit före hans tid, men som en
förtjänst för honom måste räknas, att han vid visitationer och andra
tjänliga tillfällen pådref anskaffandet af dylika, att han påyrkade,
att prästerna skulle taga till vara antiqviteter, speciellt gamla
pärmebref, som belyste kyrkans och prästgårdarnas
ägoförhållanden, att han nitälskade för upprättandet af ett gymnasie- och
stiftsbibliotek, för användande af flyttningsattester, för hospitalens
och de fattigas vård. För åtminstone det i Linköping belägna
hospitalet anskaffade han en bok motsvarande församlingarnas
påbjudna kyrkoböcker och skref däri med egen hand på insidan af
pärmen: »Anno 1632, när jag kom till Linköping, fans ingen bok

uti spetalen om de fattiges ägor, inkomster och lägenheter–-;

därför gjordes denna bok för riktighet och efterrättelse, att alla,
som begagna nu och i tillkommande tider, må veta, huru det är
med de fattiges saker. Om någon denna bok borttager eller
förfalskar, honom straffar Herren Gud.»

Om sin aflidne biskop yttrade lektor Jonas Petri i den
likpredikan, som han höll öfver honom, att Botvidi visat allvaret i sin
gudsfruktan i ett föredömligt och »nöcktert»lefverne, att han hade
»grant aktat sin fastedag i hvarje vecka» och att han undflytt alla
samkväm, där dryckenskap öfvades. Om hans sista sjukdom
förmäles, att den bröt ut under en session i domkapitlet den 13
augusti 1635. Då han där skulle uppläsa ett memorial, som han
själf författat, förmådde han ej reda ut dess innehåll eller erinra
sig de personer, om hvilka han skrifvit. Han måste
upplösa sammanträdet, gick så stapplande hem, där han svimmade.
»Efter några veckor tycktes han blifva bättre och lät »några resor
tilldela sig Herrens sakrament och tröstade sig och andra
märke-ligen af Guds ord och sade esomoftast sig högeligen längta efter
blifva förlossad». Under sin sjukdom läste han psalmen 84,
»hvilken han eljest var van i sin välmakt hvar morgon sjunga på latin».
Några dagar före döden kände han ej längre igen sin omgifning.
Mot slutet återfick han dock sansen och tog sin omgifning i hand.
»Vid midnattstid kallade han sin kära hustru och barn till sig och
tog med armen om hennes hufvud och kramade intill sitt bröst,
och sedan handslog han barnen och befallde dem alla i Guds hand
och sedan den äldre sonen i praeceptorens händer.» Vid klockan
3 f. m. efterskickades lektor Jonas Petri, som uttalade för honom
några skriftens språk, uppläste Herrans bön, Tron och Välsignelsen.
Han upplyfte då sina händer och »lät förnimma sin hjärtans för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free