- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Femtonde årgången, 1914 /
194

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 I 8

g. westling

nådes honom en rekommendationsskrifvelse, med hvilken han fick
begifva sig åstad för att på ort och ställe »försöka sin lycka».
Sedan han där aflagt prof och biskopen blifvit underrättad om, med
hvad framgång det skett, utfärdades i lyckligaste fall fullmakt
för honom. Visst icke alltid anmälde sig prästerna som sökande
till ett visst pastorat utan lämnade till biskopens faderliga
huldhet och omdöme att bereda dem »promotion», då passande
lägenhet yppade sig. När de uttalade en önskan att blifva ihågkomna
till något visst pastorat, möttes de understundom af biskopens svar,
att han tänkt på annan person till den platsen, och att petitionären
måste gifva sig till tåls och bida till annan gång, då biskopen ville
behålla honom i tankarna för befordran till bättre lägenhet än den
han tilläfventyrs innehade.

Utan tvifvel sökte stiftsstyrelsen att med ledning af prästernas
tjänstemeriter och med hänsyn till församlingarnas bästa reglera
befordringsväsendet inom stiftet, men i vissa fall spelade dock rent
personliga hänsyn in vid tjänstetillsättningar. Jag syftar på
seden att i vissa fall »konservera» den aflidne pastorns hus genom
att kapitlet nämnde till efterträdare åt den bortgångne en
prästman, som äktade änkan eller någon af hennes döttrar. Att
kapitlet dock äfven i dylika fall sökte hålla rättvisan för ögonen och
se församlingarnas bästa till godo, framgår t. ex. af dess förhållande
1649, då från Hällestads församling ingått en begäran om att få
en viss magister Anund till kyrkoherde, på det att den föregående
pastorns änka måtte kunna blifva behållen vid gället.
Domkapitlet lät svara, att det nog gärna såge, om änkan kunde få stanna
kvar, men att detta endast kunde ske, ifall hon kunnat blifva
försedd med en man, som vore nog meriterad och hade tjänsteår
bakom sig; men som Anund nyligen »hemkommit» (fr. akademien)
och hvarken tjänat vid gymnasium eller annorstädes, kunde han
ej komma ifråga att sättas till kyrkoherde i Hällestad. I stället
erbjöd biskopen församlingen att välja mellan tvenne andra,
namngifna prästmän. För att lägga en hämsko på yngre,
obefordrade prästmäns ohemula försök att på ifrågavarande genväg
till förfång för andra, mera meriterande vinna befordran inkallade
kapitlet dem i vissa fall till förhör för att utröna rätta
bevekelse-grunden till deras åtrå efter pastoratet för att sedan kunna
visli-gen förfara. När 1650 Åtvids pastorat blifvit ledigt i följd af
kyrkoherdens frånfälle, anmälde sig som sökande till tjänsten både
församlingens komminister och en annan prästman, som önskade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1914/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free