Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
annan blef förvunnen med att ha bedragit staten på de s. k.
»Boskapspenningarna ännu en anklagades för att ha trängt undan
klockaren för att gynna en anförvandt, o. s. v. Prof på skamlig
hämndlystnad förekomma ock i tidens handlingar. En mycket illa
beryktad pastor i Hof och Appuna åsamkade sig hat bland annat
genom att laga så, att för honom misshagliga män blefvo instuckna
i knekthopen, hvartill tillfälle kunde erbjuda sig vid
utskrifnin-garna af manskap, enär vid dessa förrättningar prästerskapet
medverkade med företeende af mantalslängder.1 Denne pastor var icke
den ende, som skylldes för handlingar af samma förhatliga slag.
Anklagelser för förseelser i själfva ämbetsförrättningama
förekommo ock då och då, såsom framgått af det redan meddelade.
En kaplan i Svanshals stod 1640 till rätta inför kapitlet för att hafva
»excluderat alla formalia baptismi», för att predika ’ »onyttiga
fabler, åhörarna till förargelse, för att försumma socknebud m. m.2;
en annan anmäldes vid en Visitation för att predika »sina trätor3»;
en pastor i Locknevi och Blackstad anklagades 1640 för att några
söndagar helt och hållet ha uteblifvit från kyrkan och att i stället
ha tillbringat sin tid i Västervik på mindre aktningsvärdt sätt,
o. s. v. Syndaregistret kunde väl förlängas men torde vara
tillräckligt för att skänka en allmän föreställning om vissa lyten, som
vidlådde de sämsta elementen bland stiftets talrika prästkår.
8. I fråga om socknegränserna eller prästerskapets
verksamhetsområden ägde en del ändringar rum under här berörda tid. Inom
grefve Per Brahes grefskap, Visingsborg, låg Frinnaryd, som
utgjort annex till Linderås. Enligt protokoll från en Visitation i
den förstnämnda socknen hade grefven täckts godt vara att
afskilja de socknar, som voro belägna inom hans område, från
konungadömet »så till kyrkoregementet som ali annan jurisdisction». Af
denna orsak försåg han dem med egna kyrkoherdar, och därigenom
blef Frinnaryd 1641 ett eget gäll.’1 Linderås’ pastor, som därpå
blef lidande, begärde därför följande år, att en viss gård i Frinnaryd
skulle öfverflyttas till hans församling, enär denna ej låge i
grefve-dömet. Konsistorium förklarade sig dock icke kunna göra något
vid saken.5 Däremot utsåg konsistorium 1644 ett ombud att till-
1 Kons. prot. 15 aug. 1639.
2 Kons. prot. 5 juni 1645.
3 Vis. prot. i Törnevalla 3 dec. 1641.
4 Vis. prot. 17 nov. 1648.
5 Kons. prot. 28 sept. 1642.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
