Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
gaf mathållningen. De menade, att sysslomannen ej gaf dem sådan
kost, som den af Kungl. Majestät fastställda spisordningen
förunnade dem, en annan orsak funno de i hans fördelning af håfvorna,
som de kunde skylla vara partisk, åter en annan i hans sätt att
bemöta dem, o. s. v. Det hände, att hjonen förenade sig om
gemensam klagoskrift till domkapitlet med anhållan att blifva af
med en illa liden syssloman. Hjonen i Söderköpings hospital
dristade sig 1642 att till och med förklara, att därest domkapitlet
ej gjorde dem kvitt den dåvarande föreståndaren, ämnade cle »söka
assistens hos höga öfverheten, den kungliga regeringen».1 Äfven
mot hospitalspredikanterna ingåfvos klagoskrifter. Helt visst
saknade det ej svårigheter att tillfredsställa en hop eländiga
stackare, som motgångar i lifvet gjort ömtåliga och anspråksfulla. Att
deras klagomål kunde vara befogade, synes t. ex. af en hotelse af
domkapitlet till en felaktig hospitalspredikant, att han komme från
sin lägenhet blifva »utvräken», om han ej bättrade sig.2
III. Om de ekonomiska förhållandena inom stiftets kyrka.
Ajlöningen åt prästerskapet. Pastorerna brukade i regel
själfva de hemman, som blifvit upplåtna åt dem till boställen.
Det betraktades till och med som tecken till oduglighet för tjänsten,
om deras innehafvare vanskötte dem. Såsom kyrkans tjänare
måste de väl vårda äfven dess materiella egendom. Pastorn i
Hallingeberg ålades vid en Visitation därstädes 1640 att hålla
äm-betsbiträde, emedan det lagts i dagen, att han vanvårdat sitt
boställe, och det styrkts, att hans hustru ej dugde till att nöjaktigt
häfda det. Detta ämbetsbiträde skulle öfvertaga en del af
prästgårdens jorcl till brukning.3 Med detta fall för ögonen lade biskopen
vid följande års sommarsynod sitt prästerskap på sinnet att väl
sörja för jordens skötsel vid sina boställen. Han uttalade sig emot,
att boställsjorden brukades »till halne eller annat sådant, däraf
vidlyftighet i framtiden sig förorsakar »,4 Ehuru han således ogärna
såg, att prästgårdarnas åkerbruk öfverläts i främmande händer,
måste han dock någon gång tillstädja utarrendering af
boställs-jord. Domkapitlets bifall till dylik åtgärd måste alltid inhämtas.
1 Kons. prot. 19 sept. 1642.
■ Kons. prot. 3 aug. 1642.
3 Vis. prot. 11 nov. 1640; jfr ock ex. sid. 33.
4 Synodalprotokoll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
