Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
eller åtminstone ett torp till augment åt den nuvarande.
Regeringen beaktade omsider framställningen och donerade 1641 ett
halft hemman Gåseryd till upphjälpande af pastorslönen.
Öfverhufvud delade nog prästerskapet flerstädes mer eller mindre de
knappa villkor, hvari allmogen framlefde sitt lif i dessa örligstider.
Konsistoriets arkiv bevarar ock mångfaldiga exempel på att
prästerskapets boställen och löningsj ordar utsattes för ohemula
inkräktningsförsök från öfvermodiga och egennyttiga
sockenpatroners sida, hvilkas förgripelser ökades i samma mån adeln
tillväxte i makt och anspråk. Än får man lära om att en
kvartermästare, J. Oxe, i Odensvi låtit sina kreatur afbeta en äng, som
hörde prästerskapet till1, än omförmäles, att pastor i Västra Harg
trängdes från sitt fiskvatten och därvarande klockare från sitt
mulbete af en adlig fru2; än att pastor i Ed anfört klagomål i
kapitlet öfver att herrn på Vindö genom list och ränker dragit till sig
ett halft hemman krono under frälse, hvilket hemman pastorn och
kaplanen fått häfda och bruka under trettio års tid3; än att en öfver
måttan rik och myndig öfverste Hamilton sökt tillskansa sig några
präst- och klockareägor i Bobergs härad4 och några år därefter
beröfvat en där boende pastor en kålgård jämte annan jord.
Bönderna i församlingen, Ljung, hade ej vågat »lägga sig något
däremot för hot och undsägelse skull».5 Fall inträffade till och med,
då dylika herrar gjorde försök att tränga bort pastorer helt och
hållet från deras boställsjord för att själfva tillkräkta sig den.
Ett dylikt försök gjorde en Anders Stråhle 1635. Han ville taga
för sig både kyrkoherdeboställets och klockarehemmanets jord
och nödgade konsistorium att anmäla tillgreppet för ståthållaren
och begära hans skydd mot öfvergreppet. Ståthållaren lofvade
tillskrifva inkräktaren och ålägga honom att »afstå med orätt och
våld, ty oansedt han är adelsman, är han ej friad att lag
undergå».6 Med ej mindre oförsynta anspråk framträdde en Ture Bjelke
till Ollonö i Östra Stenby socken, i det att han sökte sätta sig i
besittning af prästgården i V. Ryd, föregifvande, att hans förfäder
hade donerat den men fäst vid gården det villkor, att deras efterkom-
1 Kons. prot. 9 aug. 1643.
- Kons. prot. d. 2 maj och 9 aug. 1643.
3 Kons. prot. 12 januari 1645.
4 Kons. prot. 16 mars 1643.
5 Kons. prot. 23 juli 1646.
0 Kons. prot. 30 juni 1635.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
